KXKURS IL RODEN Den administrativa särställning, som Roden intog vid tiden irn' UL:s tillkomst, har livligt diskuterats inom historieforskningen, l it t viigande hidrag till denna diskussion utgör Hjärnes inlägg,^ som med sin rika dokumentering måste hilda utgångspunkten för varje försök att analysera de med problemet Roden sammanhängande frågeställningarna. Den fortsatta framställningen bygger i väsentliga slyeken på material som framdragits av Hjärne även om slutsatserna i vissa fall blivit andra. Roden framstår i UL:s stadganden såsom ett från folklanden i (ivrigt avgränsat område, som främst kännetecknats av att en annan administrativ ordning gällt där än i övriga delar av folklanden: utanfiir Roden utgjorde hundaret administrativ indelningsgrund, inomRoden åter skeppslaget. Liksom hundaret i folklanden har skeppslaget i Roden bildat underlag för ledungsorganisation och skatteledung. Även rättegångssystemet i Roden har varit baserat på skei)pslaget som tillika utgjort tingslag. ludigt uttryckligt stadgande i R 18 skidle UL:s bestämmelser tilhimi>as i hela det Roden, som ligger ovan Stockholm. Härifrån giir dock lagen ett undantag: stadgandena i UL B 17:4 om instansordningen i synemål, dvs. tvister mellan byar om rågångs rätta stnickning, skulle ej äga tillämpning i Roden utan lagen upj)st;Uler i R 18 siirskilda regler att gälla där. Enligt B 17:4 kunde bönderna i synemål på hundarestinget vädja under hnndaressyn, därifrån under folklandssyn och slutligen under konungssyn. Specialregeln f()r Roden innebar i fcirsta inslåns vad under ett tingslags syn, därifrån under två tingslags syn, därifrån under sex skeppslags syn, varifrån slutligen kunde vädjas under konungen eller bert igen. Vadeskillingens storlek i de särskilda fallen framgår av sammanstiillningen nedan:
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=