L P Munthe hade 1785 tillträtt professuren i naturrätt vid Lunds universitet och innehade denna till sin död 1807J^ Utförligt behandlar han i sin undervisning frågan om på vad sätt religionen har betydelse för staten. Utgångspunkten i hans undervdsning beträffande denna fråga är tanken, att alla människor är förpliktade till religion och gudsdyrkan. Detta gäller i första hand individernas invärtes gudsdyrkan, då människorna hämtar motiv för sina gärningar ur religionen. I viss polemik gentemot Thomasius, som förnekat den absoluta förpliktelsen till yttre gudsdyrkan, framhåller Munthe, att även beträffande denna finns en absolut förpliktelse. Orsaken härtill är att gärningarna har till föremål att lära en viss religion och försinnliga denna, dvs att genom en mängd gärningar ”göra impressioner på människans sinnlighet”. Både invärtes och utvärtes gudsdyrkan är således både nyttiga och nödvändiga. Genom den förra hämtar människan motiv för sina gärningar ur religionen, genom den senare manifesteras religionen gentemot medmänniskorna i det moraliska handlandet, som häiiedes ur religionen och ”gör impressioner på människornas sinnlighet”. Visserligen skulle människorna av aktning för moraliska lagar kunna komma till insikt om nödvändigheten av att dyrka Gud. men eftersom de är sinnliga, så behövs också ”sinnliga anstalter”, dvs yttre gudsdyrkan. Denna befordrar den invärtes. Att ”försinnliga” en viss religion är kyrkans uppgift. Detta sker genom den utvärtes allmänna gudstjänsten. Sett ur statsnyttans synpunkt är härvid den kristna religionen bäst. Visserligen förhåller det sig så. att den utvärtes gudstjänstens omedelbara ändamål är en viss religion, men att det medelbara ändamålet är moralisk förbättring. Då den kristna religionen befaller inbördes kärlek mellan människor, leder den bäst till dygd och moralitet, vilket otviwlaktigt är mest gagneligt för staten. Munthe förenade religion och moral mycket nära, då han utredde religionens förhållande till staten. Ur statsnyttosynpunkten hade religionen sin främsta betydelse som underlag för medborgarnas etiska handlande och var därför viktig 1843) blev docent i teol fak samma år och sedermera kh i Häslöv, Lunds stift. Om honom se Carlquist 2: 3, 1951 s 137. I denna avhandling framhållcs starkt religionens betydelse för sedligheten och därmed för staten. Till dels bygger den i frågan om statens finalitet, medborgarnas sedlighet och sambandet med religionen på den danske neologen Tyge Rothes arbete Christendommens Virkning paa Folkenes Tilstand i Europa. Typiskt för Rothe är, att han med kristendom ej förstår kyrkans lära utan en genom förnuftet rensad kristendom, ett praktiskt moralsystem, passande till alla tider och folk. Om Rothe se DEL 20, 1941 s 229 ff, Holm 1959 s 343. Till Rothes arbete hänvisas även i prosten J B Wolffs skrift Fråga: kan något borgerligt samhälle bestå utan religion? 1782 s 137 ff. Se om denna skrift Rehnberg 1966 s 228. 78 Om denne se ovan s 57 ff. 79 Jus Naturae af Herr Professor L. P. Munthe . . . 1794 s 72 ff, GUB, Collegium Juris-Naturae annoteradt på Professor Munthes Private Föreläsningar, VårTerminen 1797, s 130 ff, 4:o 341, VöSB. För vissa delaspekter se även Collegium Juris Naturae, 1788 s 29 ff, samlingsvolym med A Lidbecks anteckningar efter Munthes undervisning, LUB, Till Moral-Philosophien. Annotationer för Professor Munthe. 1798, § 8 ff, 4:o 346, VöSB. 91
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=