ges på brytningen mellan en äldre och en nyare syn i vad avseende och på vad sätt religionen hade betydelse för staten. Exemplen är hämtade från den undervisning, som meddelades av J Nelander vid Lvinds universitet och J P Sleincour samt G ABoudrie vid Uppsala universitet. 2. Brytningen mellan äldre och nyare syn på 1760- och 1770-talen. I sina föreläsningar över naturrätten behandlar Johan Nelander frågan om religionens förhållande till staten. Härvid ansluter han sig till doktrinen om religionen som vinculum reipublicae. I sin argumentering för denna doktrin tar också Nelander utgångspunkten i tanken på människans förpliktelse till gudsdyrkan. Förpliktelsen gäller varje människa och även när hon ses sommedborgare i staten. Därför kan också Nelander ansluta sig till den pufendorfska utgestaltningen av doktrinen och säga: "Det är en allmän princip att religionen är primarium vinculum reipublicae och att således ingen republik kan gärna bestå utan religion.”®^ I denna sin tidigare undervisning åberopar Nelander framför allt Pufendorfs och Buddeus skrifter. I sina på 1780-talet utarbetade och för tryckning avsedda Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale^^ möter dessa skrifter fortfarande för att underbygga denna statsrättsliga och religionspolitiska doktrin. Vid sidan av dessa möter därtill även citat från Montesquieus De L’Esprit des Lois, Rousseaus Du contrat social och Scheidemantels Staatsrecht. I dessa senare föreläsningar säges att nyare tiders filosofer, framför allt Rousseau, också vdsat på den betydelse religionen har för staten. I detta avseende kan Nelander instämma med dem. Vad han däremot skarpt vänder sig mot hos t ex Rousseau är dennes fixering av den statsnyttiga religionen till den "borgerliga religionen” eller statsreligionen och dennas betydelse för sederna och sedligheten i staten och därmed också för den allmänna viljan.®^ Det är sant, framhåller Nelander, att säga som Rousseau, att en stat utan religion ej kan finnas. Detta betygar också senare tiders resebeskrivning63 Commentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia Jurisprudentiae naturalis. . . Johan Nelander, 1770 bok 1 kap 2 s 60, J 115, LiSB. Se även Jus naturae eller jurisprudentiae naturalis kortcligen sammanfattad efter hr Prof. Joh. Nelanders method, bok 1 kap 2 s 42, J 96, LiSB, Quaestiones, distinctiones et definitiones nonnulla. Jurisprudentiamcivilem sive politicam. . . Johan Nelander, 1753 sekt 9 § 5 s 105, J 114, LiSB, Adnotata in Mich. Henr. Gribneri Jus Naturae ex praelectionibus Publicis Joh. Nelander... Ao 1756, bok 1 kap 2 s 478, LUB, Jurisprudentia naturalis publice praelecta. . . Joh. Nelandro . . . 1751, bok 1 kap 2 s 90 f, J 116, LiSB, Jurisprudentiam Naturalem Gribneri publice . . . Nelander . . . 1750, s 78, 94 f, SKaSB. Detta understrykes även i dissertationer under Nelanders presidium. Se utförligast i Nelander-Dahlbom, De religione reipublicae noxia, 1748 § 2, Nelander-Palm, De felicitate reipublicae ex pietate 1—2, 1758—60 passim. 64 K 134, UUB. Om denna volym, som ansetts förlorad men nu återfunnits, se nedan s 205 f. 65 Om Rousseaus uppfattning se nedan s 88 f. 86
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=