Av största betydelse för den stats- och religionspolitiska doktrinens befästande är, att den också återfinnes i professor skytteanus Johan Ihres undervisning. Även denne betonar i sina föreläsningar över jus publicum universale, att människan ej ingått i staten för religionens skull. Statens ändamål är ett annat än religionens, nämligen att uppnå yttre lycka. Staten är således ej bildad för religionens skull. Men inomstaten medför dock religionen stor nytta. Detta visar sig i synnerhet i Ihres syn på ateismen och dennas effekt på staten. Olycklig skulle den stat vara, framhåller han, som ej avvisade ateismens för staten skadliga verkningar.^^ I ett mycket stort antal avhandlingar under Ihres presidium behandlas olika sidor av denna statsrättsliga doktrin om religionens fundamentala betydelse för staten. Räckan av här aktuella avhandlingar sträcker sig över perioden 1742— 1770. Den gemensamma utgångspunkten i dissertationerna är den sedvanliga uppfattningen att religionen har den största betydelse för staten. Samhällets ändamål är visserligen yttre lugn och säkerhet, men för att detta skall kunna uppnås är det nödvändigt med religion. Denna måste därför sägas vara ”vinculum societatis humanae”.'*^ Vidare understrykes i avhandlingarna nödvändigheten att skilja mellan statens och religionens ändamål. Ofta framhålles detta under åberopande av just Pufendorfs särskiljande dem emellan. Religionens ändamål är individens gudsdyrkan och eviga salighet, statens däremot att uppnå yttre säkerhet och lycka för medborgarna.Ständigt upprepas denna från Pufendorf hämtade sats, att förändring i denna fråga ej ägt rum. I de offentliga arkiven och biblioteken finns en mycket stor mängd förcläsningsanteckningar bevarade. För att vinna tidsmässig spridning har här använts anteckningar i K 131, K 132, W 475 och W 476 med diskurs i UUB, T 162 i LiSB, Be 16, VSB, Jurisprudentia ecclesiastica i SKaSB, Kort Inledning til Jurisprudentiam Ecclesiasticam i GUB samt för diskursen dessutom Jus ecclesiasticum i Nehrman 19, LUB. 42 Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis. Lib. II priores af Ihre, Upsaliae, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, GUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre . . . 1768, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, P 113 r, UUB, Professor Ihres föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia natural!, bok l kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, Nordin 2040, UUB, Ihre, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem 6c Politicam Gibneri, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, P 105 a, UUB, Joh. Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, P 105 b, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, bok 1 kap 2 not 4 f, bok 2 kap 4 § 2, Filosofi 22, LiSB. 43 Den tidigaste dissertationen som hävdar denna tanke är Ihre-Plenning, De licentia philosophandi reipublicae noxia 1742, den senaste Ihre-Lindström, De usu ac praestantia religionis in moribus civium emendandis, 1770. 44 Se t ex Ihre-Warelius, De necessitate magistratus politica in ecclesia christiana 1, 1743 § 31 s 28 f: ”Finis Religionis primarius est salus post hane vitam, finis civitates salus societatum majorum externa. Jam cum negari non possis, salutem in altera vita obtineri posse sine civitatibus, consequens est, finem civitatum primarium non fuisse religlonem”. 6 — Stat, religion, kyrka 81
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=