dium 1708 konstateras också, att stater ej kan vara utan religion. Religionen är det band som mest sammanhåller staten och stärker denna. Den är därför både nyttig och nödvändig för staten. Den grundlägger och bevarar makten, är ett kraftigt värn mot gudlöshet cx^h pliktförgätenhet och kan därför betraktas som ett politiskt bindemedel att hålla tillbaka våldsamheter gentemot överheten i staten.22 I dissertationer under Upmarcks presidium framkommer även den likaledes av Pufendorf understrukna tanken, att religionen ej i och för sig är till för statens skull, men att den förutan inga överenskommelser av bindande karaktär skulle kunna träffas eller hållas. Religionens statsnyttoeffekt blev därmed av mer sekundär karaktär. Denna skillnad mellan religionens primära och sekundära ändamål hade också framhållits av J H Böhrner. Klarare än i dissertationerna under Upmarcks presidium framkommer denna skillnad i en avhandling ventilerad under presidium av dåvarande eloUentie professorn Fabian Törner.23 Också denna dissertation börjar med att påpeka, att religionen är vinculum firmissimum civitatis.^'^ Därefter framhålles under anknytning till och med direkta citat från Pufendorf, att stater likväl ej inrättas för religionens skull. Dennas mål är ett annat än statens, vilken har ett rent mänskligt ursprung. Dock finns ett så nära samband mellan stat och religion, att religionen måste kallas ”\ inculum reipublicae”.25 22 ”Quod imago & species reiigionis maxima constituit & conservavit imperia; & magnum impietatis propugnaeulum est, religionem nihil aliud esse, quam figmentum politiam, ad continendam in officio plebis proterviam; quasi veto religio civitatibus posterior esset. Ut itaque societas civilis Integra maneat, religione, vinculo suo firmissimo, stabilienda est”. Upmarck-Wilskman, De haditudine religionis ad societatis, 1708 kap 1 § 7 s 15. Respondenten G Wilskman (1679—1742) hade inskrivits vid Uppsala univ 1700, mag 1710, prvd 1715, sedermera lektor i Skara. Lundqvist 1, 1928—1946 s 250. Se även Upmarck-Planting, De cura magistratus circa sacra, 1708 s 3 ff samt Upmarck-Bilmark, De pravo religionis zelo, 1716 § 2 s 2: ”Earn religionis esse dignitatem, earn denique utilitatem, ut eo vinculo membra societatem optime colligentur; resp. floreant, virtutes & praedari mores retineantur. nullus, puto, nisi atheos, vel stipes inficiabitur. Tolle religionem e civitate, 6c simul (quippe sublato salutis ejusdem fundamento) omnia bona tollentur virtutes exsulabunt; vitiis, panicidiis, caedibus, adulteriis, furtis & rapinas omnia erunt plena; cives in civem gladium vibrabit; Imperantes, ejurata quasi humana natura, tyrannidi omnia licere putabunt. Singuli jura divina pariter & humana violabunt”. Respondenten J Bilmark inskrevs vid Uppsala univ 1708, hade disputerat under Benzelius 1709, sedermera kh i Vinköl, Skara stift. Lundqvist 1, 1928—1946 s 289 f. 23 F Törner (1666—1731) blev prof i logik 1704 och i eloqventia 1710. Om honom se Annerstedt 2: 2, 1909 s 73, 76, 118, 313 ff. Frängsmyr 1972 s 47 f. 24 Törner-Kenzelius, An diversitas religionum republicae expediat?, 1719 § 1 s 1. Respondenten O Kenzelius (1697—1753) hade inskrivits vid Uppsala univ 1713, fil mag 1719, prvd 1722 och sedermera kh i Nordingrå, Härnösands stift. Bygden 2, 1923 s 325. 25 ”Sed potest nobis objici, civitates primum non institutas esse propter religionem, sed finem, quem dixi, imprimis cum homines in familiis segregibus quae non obligantur ad mutua ilia officia communis felicitatis in civitate promovendae, Deo essent tamen obligati singuli ad ejus cultum. Respondemus, nos non negate, considerari 76
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=