presidium av dåvarande professorn i filosofi Johannes Refteliusl® konstateras inledningsvis, att religionen är nödvändig för statens fortbestånd. I nära anknytning även till Lipsius Politica framhålles också, att ingen stat kan upprätthållas utan något slag av religion.Som en slutsats anföres därefter under instämmande med Pufendorf, att religionen är statens nyttigaste och mest sammanhållande band.^® Där religionen hålls i ära blomstrar även staten, men där det ej finns någon religion, får detta förskräckliga konsekvenser för all samhällelig levnad. Utan några större förskjutningar kom denna stats- och religionsp>olitiska doktrin om religionen som vinculum reipublicae att utläggas i huvudsaklig anslutning till Pufendorf till fram emot 1760-talet. Detta gäller den akademiska undervisningen såväl vid Uppsala och Lunds som .4bo universitet. Också intog Pufendorfs arbeten under denna tid överhuvud en framskjuten plats inom universi tetens undervisning.-^ Ovan har visats, att professor skytteanus Johan Upmarck föreläste vid Uppsala universitet över Pufendorfs De officio hominis et civis. I avhandlingar ventilerade under Upmarcks presidium har också kunnat visas det inflytande Pufendorf utöv^al rörande frågor om staten och dennas uppkomst i dessa dissertationer.2i Beroendet av Pufendorf visar sig även i frågan om religionens ställning och betydelse för staten. I en avhandling ventilerad under Upmarcks presi16 Om J Reftelius (1659—1747) professor i praktisk filosofi 1698 och i romersk rätt 1702, professor i svensk rätt 1722 se Annerstedt 2; 1, 1908 s 345 f, 2: 2, 1909 s 71, 77, 211, 3: 1, 1913 s 9 ff, 88, 138, 298 ff. 17 ”Nam Religio censetur conservandae societati aeque necessaria, ac solum condendae urbi. Unde magnus ille Politices Doctor Lipsius asserit: ’Nullam unquam Rempublicam stetisse sine specie aliqua Religionis’ ”. Reftelius-Stiernman, Exercitatio philosophica usum religionis naturalis in societate humana, 1699 § 1. Angående J Lipsius Politicorum sive doctrinae libri sex, 1589 och dess ställning i svensk universitetsundervisning under 1600-talet se Normann 1948 s 167 f, Runeby 1962 s 160 ff, 194, 198, 202 f, 354, 357 f, 364 ff, 431, 464 o 541. Respondenten O A Stiernman (1647 —1710) hade inskrivits vid Uppsala univ 1689, responderat under Castovius presidium följande år, pr^■d 1704 och kom i Klara 1708. Hellström 1951 s 334 f. 18 ”Ita paucis probata Religione Naturali, monet instituti nostri ratio ut ejus usum expendemus in societate humana. Hunc Nobilissimus Pufendorfius appelat, utilissimum ac firmissimum societatis vinculum, & post pauca: firmitatem civitatis intrinsecam”. Ibm § 4 s 8 f. 19 ”Sic ubi nulla Religio Naturalis; ibi nec sana ratio; ubi non sana ratio; ibi nulla Conscientia: ubi nulla conscientia; ibi nulla virtus: ubi nulla virtus; ibi nulla Concordia: ubi nulla concordia; ibi confusio rerum: ubi haec; ibi summa barbaries”. Ibm § 11 s 35. 20 Så föreläste t ex professorn i praktisk filosofi vid Uppsala univ Nils Wolf-Stjernberg över Pufendorfs De officio hominis et civis 1684—89. I Ihre 152, UUB finns Stjernbergs interfolierade ex av Pufendorfs arbete med anteckningar för undervisningen. Se härtill Grape 2, 1949 s 223. Vid Lunds universitet föreläste under 1700talets första år både Lundersten och Rydelius över De officio hominis et civis. Om Pufendorfs arbeten och deras utnyttjande under förra hälften av århundradet i den akademiska undervisningen se ovan kap 1. 21 Se ovan kap 1. 75
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=