KAPITEL 2 STAT OCH RELIGION I. RELIGIONENS POLITISKA FUNKTION I STATEN. 1. Den statsrättsliga och religiojispolitiska doktrinen om religionen som vinculum reipublicae. Genom den alltmer långtgående sekulariseringen av själva statstanken, som upplysningstidens naturrätt medförde, försvagades alltmer de religiösa inslagen i synen på staten och dess ändamål. Frågan om statens ändamål uppfattades som en rent inomvärldslig fråga om hur medborgarna i samhället bäst skulle uppnå yttre lugn, säkerhet och nytta. Tanken på religionens betydelse för staten försvann likväl ej på något sätt i samband med denna förändrade syn. Tvärtom tvingades man utifrån den alltmer sekulariserade statsuppfattningen att på nytt ta upp till behandling och från nya teoretiska utgångspunkter överväga frågan, i v^ad mån och på vad sätt religionen hade betydelse för staten. Under 1700-talet sker viktiga förskjutningar i synen härpå, vilket också avspeglar sig på ett markant sätt i den svenska akademiska undervisningen. I den statsrättsliga litteraturen under 1600-talet intog tanken på religionen som det sammanhållande bandet i staten, ”vinculum reipublicae”, en central ställning. Hos de ledande teoretikerna som Lipsius, Grotius, Locke och Pufendorf återfinnes den, ofta under direkt anknytning till de antika författarna såsom Plutarchos, Aristoteles och Cicero.^ För utvecklingen i Sverige inom statsteorins område kom framför allt Pufendorfs ställningstagande till frågan om förhållandet mellan religion och samhälle att bli grundläggande. Två huvudlinjer i Pufendorfs författarskap kom att få den största betydelse. Den ena rörde förhållandet mellan stat och religion, den andra mellan stat och kyrka. Den förra linjen, den religionspolitiska och statsrättsliga doktrinen om religionen som vinculumreipublicae, framlägges i Pufendorfs arbete De officio hominis et civis iuxta legem naturalem Hbri duo 1673, den andra i De habitu religionis christianae ad vitam civilem liber singularis 1687.2 Pufendorf framhåller i sitt förra arbete, att människan med utgångspunkt från det naturliga Se härtill Normann 1963 s 8 samt nedan. Om åberopandet av de antika författarna i den statsrättsliga litteraturen under 1600-taIet se Normann 1948 s 127 f, Runeby 1962 passim. 2 Den kortfattade framställningen om den religionspolitiska doktrinen hos Pufendorf följer helt analysen i Normann 1963 s 8 f. Se även Göransson 1964 s 83 ff. Staf 1 71
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=