detta problem^® I sina föreläsningar över svensk statsrätt framhåller han, att man ej bör utesluta Gud, som är källan till all god ordning, och ej förneka, att Gud med sin försyn stöder en så angelägen sak. A andra sidan bör man ej heller ”dikta underverk”. Majestas behåller sin värdighet ehuru den ej kommer omedelbarligen från Gud.'” Stundom har problemet behandlats med större utförlighet. Detta sker framför allt i en avhandling under G A Boudries presidium 1777 med titeln De imperio theocratico in republica judaica. Avhandlingen har som mål att visa, att man strängt måste skilja mellan ”theocratica naturalis” och ”theocratica civilis”. Med det förra menas, att skapelsen överhuvud är beroende av Gud, vilket ingen förnekar. Gud skapar och uppehåller sin skapelse, följaktligen även i de mänskliga inrättningarna. Detta är emellertid något helt annat än den ”theocratica civålis”, som fordområdde i Israel. Där utsåg Gud direkt t ex Saul och David till konungar.’^* Vid Uppsala universitet berördes frågan om överhetsmaktens beroende av Gud under århundradens sista decennier utförligast av Daniel Boethius i dennes Utkast till föreläsningar i den naturliga sedoläran 1782. I denna framhåller Boethius, att överhetsmakten bör ses som en Guds inrättning. Visserligen får överheten sin majestas av folket genomfördrag, men en tänkande människa, som erkänner en vis och nådig försyns skickelse i allt, ”måste i synnerhet se och vörda den i en sak a\’ så mycken vakt till människosläktets bestånd och v'älfärd”."^^ I sin senare Försök till en lärobok uti naturrätten 1799 däremot, som mer ingående behandlar frågan om statens uppkomst och ursprunget till majestas i staten, berör ej Boethius öv^erhuvud detta problem. Utv’^ecklingen under århundradet att uppfatta frågan om medelbar eller omedelbar majestas som enbart teoretisk, obehövlig eller kuriös hade lett därhän, att den ej mer behandlades. Av’en vid Lunds universitet går utvecklingen i denna fråga i samma riktning under det utgående 1700-talet. S Lemchens och L P Munthes undervisning visar detta. I sina föreläsningar över jus publicum universale på 1770-talet behandlar den förre frågan om medelbar eller omedelbar majestas. Själva satsen 76 Se föregående not. 77 Hr Professor Risels Priv Collegium 1767. HöstT, s 2 f, W 465, UUB, Privata Föreläsningar om Sweriges Grundlagar hållna af Professor Risell, s 8, B 391, KB, Collegium Riselianum Anno 1770 s 6 f, Nordin 1320, UUB. 78 Boudrie-Breding, De imperio Theocratico in republica judaica, 1777 § 2 samt passim. För tanken på skapelsens beroende av Gud hänvisas här till dissertationer under Ihre, De jure in creaturam rationales, 1755, Christiernin, De dominio Dei in res creatas, 1776 men även till Krygers Naturliga teologi. Om denna se ovan s 44 not 94. Se även Boudrie-Backmark, De lege regi in legibus mosaicis Deut XVIII, seqq., 1779 § 6 s 18 ff, Boudrie-FIuss, De arctiori nexu civili inter imperantem et subditos, a religione lutherana oriundo, 1779 § 3 s 5 f, där diskussionen om medelbar eller omedelbar majestas föres i anslutning till Canz i dennes Disciplinae morales omncs, 1739 § 1022 f s 346. Diskussionen säges där vara ”futilis”. 79 Boethius 1782 s 151. 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=