merna i allmänhet och förhållandet mellan konung och ständer under envåldstiden i synnerhet. Också Lagerbring nämner episoderna vid Lundius och Castovius disputationer om den politiska maktens ursprung. I .skarpa ordalag avvisar han tanken att Gud ”immediate” skulle ha insatt någon kung. Allraminst skulle detta kunna gälla en enväldig sådan. Det är ej förenligt med naturens lag att ett envälde skall finnas, då alla människor är lika, framhåller han.'^^ Till den allt vanligare försynstron i detta sammanhang ansluter sig även Johan Ihre i sina föreläsningar över jus publicum. I dessa behandlar han Thomasius strid med Masius och framhåller, att de bibelställen, som man tidigare åberopade för att hävda uppfattningen att överheten fått sin makt medelbart av Gud bör tolkas på så sätt, att de uttrycker, att allt sker med Guds försyn, överheten får sin majestas av människor och genom dessas fördrag, dock på så sätt att Guds försyn därxdd är med."^^ Samma inställning till detta problem möter även hos ihrelärjungarna J E Fick och N Risell. Den förre avvisar frågeställningen i anslutning till Lundius avhandling. Enligt de bevarade anteckningarna efter Ficks undervisning ansluter sig även denne till den nu vanliga uppfattningen, att ”Gud har sin hand därvid”, dock att överheten ej får sin makt ”medelst några underverk, liksom det skedde immediate . . Samma uppfattning möter även i Risells föreläsningar. Redan 1743 hade Risell responderat för en avhandling under Ihres presidium som tangerade 73 Notitia specialis Regni Sveciae eller Swea Rikes Statskunskap, del 2 kap 2 s 54 ff, LUB. Kollegiet är fört av Gustaf Adolf Löwenhjelm. Om denne se ovan s 39. Notitia Specialis Regni Sveciae eller Sweriges Rikes Staats-kundskap. Författad af Sven Bring. Anno 1757, del 2 kap 2 s 72 ff. C: VII.b. De la Gardie, LUB, Notitia specialis Regni Sveciae eller Svea Rikes Stats kundskap författad af Sv: Bring, del 2 kap 2 s 90 ff, LUB. Om Lagerbring se Hessler 1943 s 219 ff, Hildebrand 1965 passim. Lagerbrings bibliografi är tryckt i I.UÄ. NF Avd 1:3:2, 1907. 74 Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti, bok 2 kap 2 § 2 s 47 ff, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis, bok 2 kap 2 § 2, GUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre... 1768, bok 2 kap 2 § 2 s 115 f, P 113 r, UUB, Professor Ihres föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia naturali, bok 2 kap 2 § 2 s 88 f, Nordin 2040, UUB, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem &c Politicam Gribneri, bok 2 kap 2 § 2 s 108 f, P 105 a, UUB, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, bok 2 kap 2 § 2 s 152 ff, P 105 b, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, bok 2 kap 2 § 2 s 78 ff. Filosofi 22, LiSB. Frågan behandlas även i ett flertal dissertationer under Ihres presidium. Se främst Ihre-Granholm, Modos acquirendi imperium ordinarios eorumque inter se collationem sistens, 1740 kap 1 § 1 s 1 ff, som särskilt upptar Pufendorfs avvisande i De jure naturae et gentium 1672, bok 6 kap 3 och J F Horns Politicorum pars architectonica, 1669 i dess omtryckta upplaga Architecthonica de Civitate, 1699 med noter av S Kuchenbecker, Ihre-Warelius, De necessitate magistratus politici in ecclesia Christiana, 1743 kap 2 § 24 s 25, Ihre-Risell, De majestatis affectionibus ejusdemque collatione, 1743 kap 2 § 9 ff s 8 ff, Ihre-Fahlsteen, De origine rerumpublicarum 2, 1743 § 8 s 28. 75 Jus Publicum Svecanum utgifvit af Johan Erik Fick, Engeström B. IX.2.27, KB. 67
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=