Gud är enligt Nehrman” att dikta underv-erk i sådana saker, som mycket naturligt tilldraga sig, och sker genom undersåtarnas förening med den som makten får”JO Även Nelander avvisar frågeställningen om medelbar och omedelbar majestas. Även han anknyter i detta sammanhang till Thomasius avvisande av denna frågeställning och till striden härom med Masius. Ytterligare löjligare har teologerna gjort denna strid genomatt påstå, att majestas ”in abstracto” är immediate av Gud men ”in concrete mediate populo”, fortsätter Nelander. Själv’a frågeställningen är inte endast ”inabilis et otiosa”^^ utan även farlig för staten, då den strider mot dennas fundamentallagar. Det enda rimliga man enligt Nelander kan påstå i denna fråga är, att majestas såsom ”summum imperium” måste stå i överensstämmelse med den naturliga lagen, vilken i sin tur är av Gud. Om man därför säger att överheten får sin majestas av folket genom fördrag, men att Guds försyn därvid är med, så är detta allt som kan sägas i denna fråga. Frågan huruvida majestas är medelbart eller omedelbart av Gud är därför enligt Nelander meningslös. Dessa termer bör utrensas och ej mer brukas. Även historikern Sven Lagerbring avvisar i kraftiga ordalag samma frågeställning. Detta avvdsande bör även sammankopplas med den kritiska historiesyn Lagerbring företrädde. I sina föreläsningar över den svenska statskunskapen kommer han in på hithörande problem, när han behandlar regeringsfor70 Nehrman, Jus publicum, avd 2 kap 5 § 15 f, J 118, LiSB, Swänska ius publicum, avd 2 kap 5 § 15 f, Nehrman 26, LUB, Then Swänska Stats Lagfarenheten. Utgifven af David Nehrman, avd 2 kap 5 § 15 f, SKaSB, Nehrman, Jus publicum, avd 2 kap 5 § 15 f, P: 1, Tryde kyrkoarkiv, LLA, Anmärkningar öfwer Sw. Ius Public: .. . 1740, avd 2 kap 5 § 15 f, Nehrman 2, LUB, Annotationes circa Ius Publicum Regni Svec . . . David Nehrman, avd 2 kap 5 § 15 f, B. 765, KB. 71 Commentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia Jurisprudentiae naturalis . . . Johan Nelander, 1770 bok 2 kap 2 s 28, J 115, LiSB. 72 Ibm s 28 ff samt Collegium Juris Publica Universalis. Föreläsit af . . . J. Nelander, sekt 2 s 25 ff, LUB, Jus Publicum universale, föreläsit af Herr Professor Johan Nelander 1782, bok 2 kap 2 s 28 f, J 96, LiSB. Frågan beröres också i ett flertal dissertationer under Nelanders presidium. Se utförligast i Nelander-Littorin, De analogia patriarchae & monarchae, 1740 § 9, där Robert Filmers ståndpunkt uttryckligen kritiseras. I sitt arbete Patriarcha or the natural Power of Kings 1680 härleder Filmer monarchae potestas omedelbart från Gud först genom skapelsen och därefter ”per generationem” ur fadersmakten alltifrån Adam. Om Filmers betydelse för utvecklingen i Sverige under envåldstiden se Normann 1948 s 84. Filmers arbete föreligger numera i en utgåva från 1949, Oxford, med förord av P Laslett. Dlssertationen 1740 framlades under Nelanders adjunktstid och ventilerades för candido candidorum examini. Av dedikation framgår, att Nelander själv författat avhandlingen. Respondenten M Littorin (1717—1780) hade inskrivits vid Lunds univ 1737 och blev sedermera kh i Aringsäs, Växjö stift. Virdestam 2, 1927 f. Se även Nelander-Drysén, De haeresis politica, 1757 § 13. Respondenten N Drysén (1735— 1809) hade inskrivits vid Uppsala univ 1751 och Lunds 1755, mag 1757 och prvd följande år. Sedermera kh i Fägred, Skara stift. Lundqvist 2, 1953—69 s 164 f. 66
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=