ner, tillgripes den gamla distinktionen, att majeslas ”abstractive” sett är av Gud men ”concretive” en mänsklig inrättning och uppkommen genom överenskommelser och lagar.^^ Detta lösningsförsök att använda distinktionen mellan majestas i abstrakt och konkret mening, gav en andra möjlighet att komma ur konflikten. Den kom också att användas i den akademiska undervisningen, framför allt av representanter för de teologiska fakulteterna. Således återfinnes den i en dissertation, ventilerad 1751 vid Lunds universitet under dåvarande professorn i österländska språk, sedermera teologie professorn S Munthe.®^ Till samma lösningsförslag ansluter sig även Petrus Munck i sina teologiska läroböcker på 1760-talet. Munck företrädde, som ovan visats, en starkt naturrättsligt och fördragsrättsligt präglad statsuppfattning. Stater och överhetens makt i dessa uppkommer genom fördrag. ^^lunck kan emellertid ej frigöra sig från den äldre, mer teokratiskt präglade synen på maktens härkomst. I sitt teologiska kompendium 1760 säger han, att den världsliga överheten är ett ”officium sublime a Deo”. ”Causa efficiens” är Gud, som insätter överheten antingen immediate, såsom fordom skedde med Moses och David, eller mediate.I sitt bibliska kompendium 1764 anknyter han mer uttalat till den gamla distinktionen mellan ”majestas abstractive” och ”concretive”. Både stater (x:h den politiska makten i dessa är enligt Munck ”ex voluntate & cumapprobatione Summi Numinis . . . institutas”. Statens struktur regleras genom överenskommelser ”dirigenter quidem & approbante Supremo Numine”. Detta är enligt Munck innebörden i de bibelcitat, som i detta sammanhang brukar anföras. ”Abstractive” är således ”magistratus civilis” av Gud. Men även ”concretive” kan såväl själva majestas som personen som skall utöva denna anses vara av Gud. Detta sker antingen ”immediate” såsom fordom skedde med Moses, Josua, Saul och David, eller ”mediate” genom människor.®^ Ett något annorlunda lösningsförslag återfinnes i E Halenius undervisning på 1730-talet. Även denne företrädde i sina föreläsningar en av naturrätten starkt präglad fördragsrättslig syn på statens uppkomst och maktens härstamning. I synnerhet var han i detta avseende, som visats ov,an, starkt influerad av Pufendorfs syn. I samband med frågorna om den politiska makten i staten behandlar Hale59 Utförligast i Hermansson-Stenius, De cura sacrorum civili, 1731 § 13 s 13 ff, § 21 s 24 f. 60 Munthe-Ennes, De jure regio, I. Sam. VIII: 1, 1751 § 7: ”Majestas in abstracto spectata, a Deo originem habet, sed in concreto considerata ex mutuo provenit principem inter & subditos inito pacto ut origine sua interna & morali”. Om denna dissertation se Normann 1948 s 296 f. 61 Munck, Compendium theologiae theticae cum notis B. Schnabel, 1760 s 260 f. 62 Munck, Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764 s 585 ff. Se härtill även Munck-Gutman, De origine legitimae potestatis ex dicto Rom. XIII. v. 1., 1772 passim, där det särskilt betonas, att Gud är ”causa principalis” men människorna ”causa instrumentalis”. Den som skall inneha majestas kan likväl utses av Gud antingen ”immediate” eller ”mediate”. 63
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=