gamla satsen om ”salus publica summum bonum reipublicae”. Detta ändamål garanteras endast genom fördrag eller ”pacta”.^8 Beträffande fördragets konstruktion framhåller Munthe, att det fordras två fördrag för att staten skall bäst konstitueras. Genom ”pactum unionis” och ”pactum subjectionis” förenas individerna i en stat, som därmed utgör en ”persona moralis”. Folkets gemensamma ändamål, ”salus publica”, utgör den allmänna viljan. I huvudsaklig anslutning till Rousseau framhåller Munthe i detta sammanhang, att denna ”allmänna vilja” genom fördraget ”nedlägges” hos den som skall inneha högsta majestas i staten.'*^ Som framställningen visat, betonades allt starkare i 1700'talets svenska akademiska undervisning, att överheten fått sin majestas i kraft av" fördrag. Majestas i sin tur var summan av alla de rättigheter en överhet behövde för att statens ändamål skulle kunna uppnås. Detta gällde oavsett hur man ansåg, att statsfördraget bäst skulle konstrueras, huruvida det skulle innefatta två eller flera pacta och om det fordrades ett mellanliggande dekret eller inte. Det viktiga i detta sammanhang är att konstatera, att med vissa undantag, framför allt representerat i Neikters undervisning, allmänt accepterades, att upphövet och grunden för den politiska makten i staten var att finna i de enskilda, fria individernas fria öv^erenskommelser att genom fördrag delegera till en politisk överhet alla de rättigheter denna behövde för att garantera statsändamålet. Vad som i detta sammanhang likaledes är av vikt att konstatera är, att oavsett statsfördragets konstruktion, och oavsett hur man tänkte sig utövningen av de för statens lyckliga fortbestånd nödvändiga majestätsrättigheterna, ingick bland demockså ”jus circa sacra”. Överhetens befogenheter kring religion och kring kyrkans angelägenheter var en bland flera majestätsrättigheter, tillika ofta ansedd som den viktigaste. cn förkämpe för statsabsolutismen. ADB 31, 1890 s 624 ff. Denna absolutistiska tendens kommer också till uttryck i hans Encyclopädie des gemeinen Rcchts. Zum Gebraueh akadcmischcr Vorlcsungen, 1790 s 28 ff, 38 ff samt hans Das naturliche Staatsrccht, 1794 s 37 ff, 47 ff. Jus Publicum Universale af Herr Professor L. P. Munthe, 1796 s 4 ff, GUB, som särskilt framhåller Rousseaus kontraktsteori som efterföljansvärd. Jus naturae af Herr Professor L. P. Munthe 1794 s 44, GUB, Collegium Juris Naturae 1788 s 19, 28 f, Jus publicum universale, s 1 ff, Politica, s 1, 8 f, LUB. Dessa anteckningar är förda av A Lidbcck. Jus publicum universale annoteradt på Professor Munthes Privata Föreläsningar . . . 1797, § 2 f s 3 ff, § 6 s 10 f, § 9 s 14 f, som också framhåller, att Rousseau ”bäst utvecklat” frågan om ”origio moralis civitatem”, 4: o 339, VöSB, Collegium Juris Naturae annoteradt på Professor Munthes Privata Föreläsningar . . . 1797, § 54 ff s 93 ff, 4: o 341, VöSB. De två senare kollegierna är förda av Samuel Gumaelius (1776—1849) vilken inskrivits vid Lunds univ 1788, mag 1799, sedermera kh i Svarttorp, Växjö stift, riksdagsman 1828—30. Om honom se Virdestam 7, 1932 s 81 ff. Även det senare kollegiet framhåller Rousseau och dennes betydelse för uppfattningen om ”allmänna viljan”. 48 49 Ibm. 50 I den samtida statsrättsliga litteraturen kunde majestätsrättigheterna indelas på 59
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=