RB 22

stiftande från den dömande och bådadera från den verkställande makten. Inflytandet från Montesquieu framgår även därav, att Boethius framhåller grundlagarnas nära samband med folkets näringssätt, seder, religion och landets läge, klimat, storlek, folkrikhet m. m.^^ Den kritik Neikter riktat mot fördragsteorierna överhuvud bemöttes således omedelbart av den ledande filosofen vid Uppsala universitet. Det torde ej heller ha varit utan betydelse för den fortsatta utvecklingen att Boethius men även Neikter så ingående uppehöll sig vid egendomsrätten och dennas grundläggande betydelse för staten. Till denna fråga återkom grundlagsfäderna i RF 1809 § 16, samma paragraf som behandlade religionsfrihetsfrågorna.^2 Neikters kritik av fördragsteorierna vann ej heller gehör inom den akademiska undervisningen vid Lunds universitet under det utgående århundradet. Här behandlades frågan om staten och dess uppkomst främst av L Tengvall och L P Munthe. Den förre hade 1772 utnämnts till adjunkt i juridiska fakulteten och efterträdde 1782 Nelander som professor i naturrätt. Denna professur utbytte han 1785 mot befattningen som professor i jus patrium et romanum.^^ Liksom sin företrädare betonar även Tengv'all, att det krävs fördrag för att en stat i överensstämmelse med naturens lag skall uppstå. En sådan stat, ”respublica voluntaria”, grundar sig på folkets och undersåtarnas frivilliga överenskommelser och medgivanden och antaganden av en imperans. Skulle staten vara i överensstämmelse med ”Status naturalis” får ej heller tvång förekomma. En ”respublica involuntaria” däremot grundas genomatt en överhet tvingar sig till majestas och föreskriver undersåtarna lagar. För att en önskvärd statskontruktion skall uppstå fordras enligt Tengvall först ett ”pactum unionis”, varigenom ett folk bildas och överenskommer att antaga en gemensam regent. Detta fördrag följs därefter av'^ ett ”pactum subjectionis”, genomvilket överenskommelse träffas mellan folket och den som skall inneha majestas i staten. Samtidigt fixeras sättet för maktens utövning. Summan av majestätsrättigheterna utgör själva majestas eller makten. Målet för denna är att styra undersåtarnas gärningar till det gemensamma bästa. 41 Boethius 1799 s 124 ff. Förutom not 37 ovan anförda dissertationer behandlas vissa delar av fördragsteorin även i Boethius-Eurén, De modo, quo ecclesiae cum republica nexum considerare deceat, commentatio, 1803 s 5, som även berör problemkomplexet ”una voluntas”. 42Se nedan s 183 ff. 43 Om L Tengvall (1746—1809) se Almquist 1946 s 40, 222 ff, Gierow 1971 s 223 f. 44 Jus Publicum Universale. Föreläst af herr Professor Tengvall, pag 4 ff, LUB. Anteckningarna ingår i en samlingsvolym med pärmtiteln Föreläsningar af Prof. Tengvall, och omfattar jus gentium, jurisprudentia naturalis, jus privatum universale 1784, jus publicum universale. Samma hand återfinnes även i en samlingsvolym i LUB med anteckningar efter Collings undervisning med pärmtiteln Föreläsningar af Prof. Colling. De två volymerna är bundna i samma bandutförande och bär initialerna I. P. Vem som fört anteckningarna har ej kunnat klarläggas. Enligt de tryckta föreläsningskatalogerna föreläste Tengvall 1783 över philosophia practica universalis och jus naturae, 1784 över jus naturae för att efter sin utnämning till professor i juridik övergå till denna disciplins olika delar. Även hos Tengvall fö57

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=