att kritisera själva kontraktsteorierna. Detta hindrar likväl ej, att han även tar upp till behandling frågan om”causa impulsiva”. I denna fråga riktar han kritik åt flera håll. Uttryckligen tar han avstånd från en religiös förklaring till staters uppkomst. Uppfattningen att stater skulle grunda sig på en gudomlig befällning av"visar han som något obevisbart. Gud har varken befallt eller förbjudit människorna att bilda stater. Likaledes kritiserar Neikter uppfattningen, att människan av naturen är tvingad till samfundsbildning. Visserligen tycks det hos människorna finnas en böjelse till ”socialitas”, men denna kan ej utgöra en förklaring till staters uppkomst. Snarast förhåller det sig så, att det är nöden som är drivkraften. I denna mening kan det därför vara riktigt att säga, att människorna har en instinkt att leva samman med andra människor. Till skillnad från djuren föds människan i svaghet och har ej utrustats med tillräckliga försvarsvapen för sitt skydd. I förening med andra människor däremot ”blir hon i stånd att underlägga sig jorden”.26 Av detta skall man dock ej enligt Neikter dra slutsatsen, att människorna härigenom är absolut tvingade att bilda stater. I enlighet med en äldre tradition från Pufendorf och J H Böhmer men uttr)'ckt framför allt av Rousseau, hävdar Neikter individens frihet också på så sätt, att han understryker, att människan kan stå utanför all statsbildning. Det finns ingen yttre eller inre kraft som medför ett absolut krav att ingå i stater. När dessa bildas sker det i regel på så sätt, att de utvecklas ur små stammar eller folkhopar, som förenat sig under en hövdings ledning, utan att denne fördenskull kan sägas vara en överhet. Orsaken till att dessa stammar bildats är behovet att uppnå yttre säkerhet gentemot angrepp. Ur människans begär att skada andra, således ej ur egenkärlek, har så småningom stater bildats. Behovet att freda sig mot angrepp blir därför enligt Neikter den viktigaste drivkraften till statsbildningen.27 Denna ståndpunkt förefaller ha vissa beröringspunkter med Hobbes teori om att människorna i status naturalis skulle föra ett allas krig mot alla och att detta skulle vara orsaken till statsbildningen. Från en dylik ståndpunkt tar likväl Neikter uttryckligen avstånd. I naturtillståndet förhåller det sig ej så, framhåller han, att människorna uppför sig ”såsomv'arandras bödlar”. I denna kritik av Hobbes uppfattning om orsakerna till statsbildningen utnyttjar Neikter framför allt Fergusons arbete An Essay on the History of Civil Society. Då människan ej har en absolut förpliktelse att ingå i samhällen finns ej heller någon generell förklaring eller en absolut drivande orsak till dessas uppkomst. Behovet att skydda sig och i viss mening människans önskan att leva i förening med andra blir de orsaker, som i regel föranlett staters bildande, vilket i sin tur 26 Föreläsningar i Statistiken, lektion 2 s 2 ff. Vol I; 156, A G Mörners arkiv, Esplunda arkiv, RA. Om A G Mörner (1773—183S), vars konstitutionella betydelse är väl dokumenterad inom forskningen, se Thomson 1959 passim med litteraturhänvisningar samt Karlbom 1964 s 162 samt passim. Mörner vistades vid Uppsala univ 1888—91. Se även Collegium i Statistiquen. Enligt Herr Professoren Neikters Föreläsningar, Ähr 1793, s 45 ff, W 173, UUB. 27 Ibm. 52
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=