och behov' driver människan att äta och dricka, arbeta och vdla och att fortplanta släktet, och inte en rationell överläggning, på samma sätt har känslor och behov' först förmått människan att sammansluta sig med andra i stater. Det som i begynnelsen hos de föi'sta människorna var en drift att förena sig, har med tiden blivdt ”en politisk inrättning”. Då vi likväl inte har andra tillförlitliga historiska underrättelser om de äldsta staternas tillblivelse, varur man kan härleda dessas upprinnelse, än kännedomen om människan och hennes medfödda behov och böjelser, får man söka ursprunget till statens uppkomst i dessa. Människans historia kommer därför i förgrunden. Den mänskliga naturen spelar därför enligt Lindblom huvudrollen i alla människors företag och således även i frågan om upprinnelsen till stater. Den viktigaste orsaken är behovet att säkra kroppens uppehälle. Ur känslor och behov växer sedan stater fram.“® Lindbloms betonande a\' människans historia som grundläggande också för frågan om orsakerna till staters uppkomst antyder en influens från moral-sensefilosofin. Karakteristiskt nog möter också moral-sensefilosofernas skrifter i avhandlingar, ventilerade under Lindbloms presidium. Åren 1781—1785 ventilerades en av'handling i två delar med titeln De fundamento socialitatis.21 Inte endast Aristoteles, Hobbes. Pufendorfs och Thomasius åsikter om causa impulsiv'a behandlas i denna avhandling. Den granskar också utförligt Henry Homes (Lord Kames) och Adam Fergusons åsikter i denna fråga. Den förres Sketches of the History’ of Man 1774 och Elements of criticism 1762 och den senares An Essay on the History of Civil Society 1767, vilken utkom i svensk översättning 1790, citeras i avhandlingen. Såv’äl den äldre som den yngre moralsensefilosofin visade ett starkt intresse för de historiska händelseförloppen. Denna empiriska inriktning fick också betydelse för intresset att utforska människans historia, vilket också kom att sätta sin prägel på uppfattningen om hur man skulle kunna nå kunskap om orsakerna till staters uppkomst. I detta avseende är Lindblom beroende av denna filosofiska riktning.22 Dessa influenser från moral-sensefilosofin leder likväl ej i Lindbloms underv'isning till någon kritik av själva kontraktsteorierna. I fråga om dessa är han beroende av framför allt Montesquieu, i synnerhet då frågan gäller själva maktfördelningsläran. En stat uppkommer, hävdar Lindblom i sina statsrätts20 Föreläsningar i Stats Läran af Jacob Lindblom, s 41 ff, J 121, LiSB. 21 Respondent för bägge delarna var P O Leufvenius (1759—1840) vilken hade inskrivits vid Uppsala univ 1774, mag 1785 och prvd 1787, sedermera komminister i Fernebo, Uppsala stift. Rodhe 1905 s 25 har kortfattat berört denna avhandling. 22 Lindblom-Leufvenius 1, 1781 § 1—7. Om Henry Homes och Adam Ferguson och dessas inflytande på den svenska filosofin se Segerstedt 1937 s 123 ff, 133 ff samt nedan. Den svenska utgåvan av Fergusons arbete 1790 citeras i en avhandling vid Lunds univ redan följande år. Sommar-Lundgård, De vi atheismi et superstitionis in rempublicam 1, 1791 § 2. Preses fÖr av’handlingen var dåvarande docenten i teol fak Jöns Sommar (1769—1843), vilken detta är hade blivit docent, prvd 1794 och sedermera kh i Häslöv och Bodarp i Lunds stift. Om honom se Carlquist 2: 3, 1951 s 137 ff. 50
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=