Under denna tid präglas också den statsrättsliga debatten av ett allt starkare inflytande från den engelska moral-sensefilosofin med dess uppfattning om orsakerna till statens uppkomst och dess kontraktskritik.^® Under 1790-talet börjar även infly^telser från Kants och Fichtes uppfattningar omstaten att göra sig gällande.^i Dessa allt starkare inflytelser från nyaste fransk, engelsk och tysk statsrättslig teori medför, att diskussionen om statens uppkomst och grunden för den politika makten i staten kommer i ett nytt läge inom den akademiska undervisningen under århundradets två sista decennier. De nya idéerna får fullt utslag i den undervisning som meddelats av framför allt J A Lindblom, J F Neikter och D Boethius vid Uppsala universitet och av L P Munthe vid Lunds universitet. Med utomordentlig tydlighet visar sig influenserna från framför allt Montesquieu i den undervdsning, som meddelades av J A Lindblom. Denne hade redan under sin första termin i Uppsala bevistat Ihres föreläsningar. 1781 erhöll han fullmakt på den skytteanska professuren. I maj 1787 tillträdde han biskopsstolen i Linköping för att 1803 utnämnas till ärkebiskop.^^ Som professor skytteanus föreläste Lindblomöver statsläran och ledde även övningarna i det s k skytteanska kollegiet för adelsynglingar.^^ Lindblomuppger i sin självbiografi att Gustaf III dagligen under en månads tid 1786 åhörde hans offentliga föreläsningar i statskunskap och även bevistade det s k skytteanska kollegiet, dit han förde kronprinsen med dennes svit.^^ Sedan Lindblom utnämnts till biskop i Linköpings stift i december 1786 fortsatte han dock med det skytteanska kollegiet även under vårterminen 1787, enligt egen uppgift på kungens särskilda befallning.!^ Från Lindbloms föreläsningar i statskunskap 10 Se ovan s 23 11 Om dessas föredragskonstruktion se ovan s 22. 12 För biografiska uppgifter om J A Lindblom se Rodhe 1905 passim, WesterlundSetterdahl 1, 1919 s 113 ff. Om utnämningen till professor skytteanus se senast Grape 1, 1949 s 319 ff. Se även Lindbloms självbiografi i X 274, UUB, delvis tryckt i Äldre svenska biografier 8, 1925. 13 Om det skytteanska kollegiet under Lindbloms tid se Rodhe 1905 s 28, Kjellén i StvT 1922 s 306 f. Grape 2, 1949 s 255 f. Jfr Karlbom 1964 s 161 ff. Karlboms uppgift att Lindblom ”grundat” det skytteanska kollegiet är missvisande. Se härtill Grape. Karlbom vill även förklara influenser från Montesquieu inom det skytteanska kollegiet med att peka på Lindbloms efterträdare Neikters politiska undervisning. Ej heller detta är korrekt. Som nedan visas, var även Lindblom i hög grad i sin statsuppfattning influerad av Montesquieu. Beträffande Lindbloms föreläsningar som professor skytteanus har Karlbom ej heller använt dennes egenhändiga föreläsningsmanuskript i LiSB utan nöjt sig med att analysera de tryckta teserna i adelskollegiet. 14 Monumenta Biographica, X 274, UUB. 15 Ibm. I B 150, LiSB, föreligger Lindbloms egenhändiga manuskript till ”Afskedstal till den Studerande Adeln i Skytteanska Collegio d 28 April af Jac. Ax. Lindblom.” Manuskriptet omfattar drygt 20 sidor. I samma volym finns även ett egenhändigt koncept i tronföljdsfrågan 1809, enligt marginalanteckning uppläst i hemliga utskottet 12/7 1809. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=