anteckningar bevarade.^® Även i olika dissertationer under hans presidiummöter Lemchens naturrättsligt präglade statsuppfattning.®^ Redan i den tillämnade dissertationen De distinctione majestatis in absolutamet limitatam 1758, vilken av politiska skäl vägrats tryckningstillstånd®®, behandlas kortfattat frågan om causa impulsiva. I denna avhandling anför Lemchen, att människorna är tvingade att överge ”status naturalis” och bilda stater. De är härtill ”obligerade” för att få möjlighet att uppnå dels ”securitas”, dels ”felicitas”. Ingendera av dessa kan uppnås i ”status naturalis”. Nödv^ändigheten att uppnå dessa tvingar således framstatsbildningar.®^ I sina föreläsningar över jus publicum universale på 1770-talet behandlar Lemchen denna fråga utförligare. Efter en inledande översikt över de viktigaste författarna i den naturrättsligt präglade statsteoretiska doktrinen från bl a Grotius, Hobbes, Ziegler, Pufendorf, Huber, J H Böhmer och C Wolff kommer Lemchen in på frågan om statsbildningen. I anslutning till Gribners framställning refererar och av\åsar Lemchen tanken att Kain skulle varit den förste, som upprättat en stat. Ej heller kan han ansluta sig till uttolkningen av Genesis 10 om Nimrod eller tyranner, som bildat stater. Den bibliskt förankrade uppfattningen om staters ursprung förkastas. I stället följer Lemchen nära Gribner i frågan om ”causa impulsiva”. Vare sig Aristoteles mening om ”socialitas” eller deras som framhäver ”prestantia” och ”perfectio” är riktig. Icke heller de som anse ”sola indigentia” vara den drivande orsaken har rätt. Också mot Bodin, J H Böhmer och Thornasius polemiserar Lemchen i denna fråga. Med Gribner anser han den troligaste orsaken till statsbildningen vara önskan att bevara sitt liv. För att uppnå yttre säkerhet lämnar människorna hellre sin naturliga frihet såsom ett mindre gott i förhållande till säkerheten i det lx)rgerliga samhället som ett större gott. Denna mening om orsaken till statsbildningen håller Lemchen vara den troligaste, ehuru även han betonar, att samma motiv ej nödvändigtvis v'arit drivkraften till samtliga statsbildningar.' Formuleras frågan däremot ”politiskt” eller ”moraliskt” finns det endast ett svar. Stater och den politiska makten i dessa uppkommer alltid genomfördrag. Två fördrag fordras, ett ”pactum unionis” och ett ”pactum subjectionis”. Liksom i den förbjudna avhandlingen 1758 framhåller Lemchen även i sina statsrättsliga föreläsningar på 1770-talet, att den politiska maktens utövning måste 96 Från hans föreläsningar 1772 över ;us publicum universale föreligger anteckningar i LUB med titeln Annotationes quaedam in Jure Publico Universale ad ductum Gribner! circa Praelectiones Privatas . . . Samuelis Lemchen. Anteckningarrna är troligen förda av E Eek (1753—1819) vars ägaranteckning finns i volymen. Eek hade inskrivits vid Lunds univ 1761. Sjöström 1897 s 314. 97 Se särskilt Lemchen-Bolmstedt, De obligatione ad civitatem ingrediendam, 1766. Respondenten I Bolmstedt (1745—1772) hade inskrivits vid Uppsala univ 1763 och vid Lunds 1766, prvd och sedermera vice konrektor i Växjö. Virdestam 8, 1934 s 46. 98 Se ovan s 16 f. 99 Lemchen, De distinctione majestatis in absolutam et limitatam, 1758 § 2, P 106, UUB. 1 Se s 1 ff i not 96 ovan anförda handskrift. 45
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=