Nelanders lärjunge Petrus Munck däremot behandlar överhuvud taget ej frågan om ”causa impulsiva” men däremot samhällsfördragets konstruktion. Munck hade på 1740-talet åhört Nelanders föreläsningar i stats, och kyrkorätt. Från de senare finns Muncks anteckningar även bevarade.'^" I både stats- och kyrkorättsligt avseende är Munck starkt beroende av Nelander, vilket den följande framställningen kommer att visa. På 1750-talet vistades han några år vid Uppsala universitet och ventilerade där några kyrkorättsliga avhandlingar, som även de vittnar om Muncks starka beroende av Nelander.’^® Vid Uppsala universitet synes han också ha v^arit påtänkt som docent till Ihre.’^^ 1757 utnämndes han till adjunkt vid teologiska fakulteten vid Lunds universitet för att 1769 förordnas till professor. 1794 blev han biskop i Lunds stift.®® I en av de vid Uppsala universitet ventilerade avhandlingarna under eget presidium definierar Munck staten i överensstämmelse med den nyare naturrätten som en ”societas”, uppkommen genom fördrag.®^ I sitt bibliska kompendium 1764 framhåller han, att statens struktur bestämmes av de fördrag, ”pacta”, överenskommelser eller ”conventa” och dekret, som fattas av folket och genom dettas samtycke. Genomfördrag erhåller överheten sin majestas.®2 Även i senare dissertationer framföres denna naturrättsligt präglade statsuppfattning.®® På samma sätt som visats beträffande Halenius undervisning vid Uppsala universitet på 1730-talet kommer emellertid mycket av det naturrättsliga i denna Muncks statsuppfattning att gå förlorat, när konfrontationen sker med den gamla tanken att överheten hade sin majestas medelbart eller omedelbart av Gud. LiksomHalenius kommer även Munck att få avsevärda svårigheter att förena en mer sekulariserad, naturrättsligt präglad statsuppfattning med en mer teokratisk syn på maktens härstamning.®"* sit metienda, 1761 § 1 s 3 f. Respondenten för den förra avhandlingen C Marenius hade inskrivits vid Uppsala univ 1752 och för den senare O M Edstrand (1738—1781) 1755. Om den senare se Oden 1902, 2951. 77 Adnotationes in Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem, ad ductum Dno Profess. Johan Nelander, publice collectae, a die 11 Apr. ad diem 14 Decemb. 1749. P.M., LUB. Om denna handskrift se nedan. 78 Munck-Holmén, De jure principis circa sacra libertati conscientiae non inimico, 1754. Respondenten J J Holmen (1730—1792) hade inskrivits vid Uppsala univ 1751, prvd 1757, sedermera kh i Bitterna, Skara stift. Lundqvist 2, 1953—69 s 163. Munek-von Hauswolff, De jure devolutionis, 1755. Om denna avhandling se nedan. 79 Se senast Grape 1, 1949 s 166 f. 80 Om Muncks kyrkopolitiska ställning se senast Rehnberg 1966 passim samt nedan. 81 Munck-Holmén 1754, §4s6f, §8s8f. 82 Munck, Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764 s 597 f. Om denna läroboks användning i den akademiska undervisningen sc nedan s 207. 83 Se främst Munek-Gutman, De origine legitimae potestatis, ex dicto Rom. XIII. v. 1., 1772 § 1 ff s 5 ff § 5 s 13 ff. 84 Se nedan s 63. 41
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=