är enligt Nelander ovidkommande och utan någon praktisk konsekvens för själva statsuppfattningen.’^^ Däremot är frågan viktig om den formuleras ”politiskt” eller ”moraliskt” som en fråga om grunden till överhets- och undersåtars rättigheter och skyldigheter gentemot varandra. Med naturrättens statsteoretiker menar även Nelander, att ingen annan grund kan finnas för staters uppkomst än frivilliga överenskommelser mellan människor, fördrag. Beträffande själva fördragets konstruktion tar även Nelander avstånd från de ytterlighetsriktningar Hobbes och monarkomakerna representerade. Den förre tillägger överheten en oinskränkt makt och betager individerna och folket all rätt. De senare kränker den som skall inneha majestas i staten. I stället ansluter sig Nelander till en konstruktion av statsfördraget med två kontrakt. Genom ett ”pactumunionis” kommer de fria, självständiga individerna i ”status naturalis” överens om att bilda en stat, ”societas”, genom ett ”pactumsubjectionis” beslutar de så unierade att överlämna makten åt en eller flera, som därvid erhåller majestas och blir överhet i staten. Dessa två pacta är enligt Nelander nödvändiga vid all 73 Jus publicum universale efter Hr. Mich: Henr: Gribners anledning... Föreläst af Mag. Johan Nelander . . . Anno 1759, s 4 ff, P 33 g, UUB. Kollegiet är skrivet av D P Planander (1744—1774), vilken inskrivits vid Uppsala univ 1762, notarie i Svea hovrätt och v auditor vid livdrab.-kåren i Stockholm. Oden 1902, 3154. Anteckningarna torde följaktligen utgöra en avskrift. Collegium Juris Publica Universalis. Föreläsit af . . . J. Nelander, sekt 1 s 1, LUB. Kollegiet är skrivet av C C Hummel (1741—1788) vilken hade inskrivits vid Lunds univ 1760, prvd 1764 och sedermera kh i Landvetter, Göteborgs stift. Sjöström 1907 s 178. Gommentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia Jurisprudentiae naturalis. . . Johan Nelander, 1770, bok 2 s 9 ff, J 115, LiSB. Kollegiet har tillhört sedermera prosten Johan Schenmark (1753—1837), vilken hade inskrivits vid Lunds univ 1771, fil mag 1775. Westerlund-Setherdal 3, 1919 s 370 ff. Anmärkningar över Reinhardi Jus Naturae 1751, avd 2 s 53 f, J 114, LiSB, Jus Publicum universale, föreläsit af Herr Professor Johan Nelander 1782, sekt 1 s 3 f, J 96, LiSB. Kollegiet är fört av Lorents Munther Philipsson, senare under 1790-talet politiskt revolutionärt verksam i stånds- och författningsfrågan. Bland annat utgav han en mot adelskapets berättigande uppmärksammad broschyr 1792 och började samma år utge tidningen Patrioten. I denna publicerade han en mängd inlägg i författningsdiskussionen. Om honom se Elovson 1926 s 34 ff, dens., 1930 s 155 ff, 160 ff. Karlbom 1964 s 198 ff. Historia jurisprudentia naturalis, s 83 ff, LUB. Kollegiet är fört av G A Löwenhjelm (1745—1823), vilken inskrivits vid Uppsala univ 1761 och Lunds 1762. 1766 blev han akademikanslerssekr vid Lunds univ. Om honom se WeibullTegnér 2, 1868 s 436, Sjöström 1908 s 53, A B Carlsson 12, 1927 s 85, Elgenstierna 5, 1930 s 131. Förutom dessa anteckningar, förda av G A Löwenhjelm vid Nelanders förläsningar i naturrättens historia finns även i LUB bevarade hans anteckningar efter Nelanders föreläsningar över jus naturae, jus gentium, jus publicum universale, jus privatum och jus ecclesiasticum. Om de kyrkorättsliga anteckningarsc nedan s 123. Problemet med ”causa impulsiva” finns även behandlat i dissertationer under Nelanders presidium. Se utförligast i Nelander-Bolméer, De origine civitatis morali, 1768 § 3 f. Respondenten M Bolméer (1745—1804) blev docent vid Lunds univ i teoretisk filosofi 1770, kh i Vittaryd i Växjö stift. Om honom se Sjöström 1922 s 156 f, Virdestam 3, 1929 s 116. 39
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=