kets rätt och konstitueras, garanteras och regleras likaledes å andra sidan överhetens makt. Genom fördragen och dekretet, som uttr^'ckes antingen ”tacitc” eller ”expresse”, devolverar medborgarna sina rättigheter till överheten. Genom fördragen uttryckes även medborgarnas samfällda önskan ”in una voluntate”. Denna ”una voluntas” är statsändamålet och definieras som ”salus communis” eller ”salus publica”. I kraft av fördraget erhåller överheten de majestätsrättigheter, somkrävs för att förverkliga detta statsändamål.^® I senare dissertationer under Ihres presidium definieras statsändamålet i huvudsaklig anslutning till Montesquieus De I'Esprit des Lois 1748, vilket arbete också direkt citeras, som dubbelt. Dels finns ett för alla stater gemensamt ändamål, ett ”finis generalis”, vilket i enlighet med Montesquieu definieras ”qui est de se maintenir”, dels ett ”finis specialis”, som är beroende av varje lands beskaffenhet och därför skiftar från land till land. I förhållande till det allmänna målet betraktas det speciella som underordnat och främst som ett medel att uppnå det förra.®® Ihres syn på statens uppkomst och statsfördragets konstruktion kom att få stor betydelse för den fortsatta utvecklingen. Inte minst hans närmaste elever vidareförde de åsikter Ihre gett uttnck åt. I synnerhet gäller detta dem som varit Ihres docenter och medhjälpare inom det vittomfattande område den 59 Ihre-Granholm, Modos acqvierendi imperium ordinarios, eorumque inter se collatione sistens, 1740 kap 1 § 2 s 2 f, Ihre-Gumér, De voluntate una i republica, 1742 tes 4 ff s 7 ff. Respondenten J Gumér (1713—1762) hade inskrivits vid Uppsala univ 1736, sedermera kh i Bäckseda, Växjö stift. Virdestam 6, 1932 s 354. IhreBjörkegren, De necessitate subordinationis in republica, 1743 § 13 ff s 14 ff, som i stor utsträckning bygger på J G Walchs Philosophisches Lexicon 1726, uppslagsordet Republik. Ihre hade under sin utländska resa 1731 åhört bl a Walchs föreläsningar. Se härtill Grape 1, 1949 s 28 f. Ihre-Adlerberg, De necessitate concordiae in societate civili, 1749 kap 1 § 3 ff s 7 ff, § 9 s 24, Ihre-Fahlsteen, De origine rerumpublicarum 2, 1743 § 8 ff s 19 ff, § 11 s 35 ff, Ihre-Keborn, De acquilibrio civium in republica, 1754 passim. Respondenten G Keborn (död 1756) hade inskrivits vid Uppsala univ 1747. Vistrand 1894 s 279. Ihre-Lidmarck, De moralitate pluritatis votorum, 1754 § 1 ff s 1 ff. Respondenten A Lidmarck (1728—1806) hade inskrivits vid Uppsala univ 1749, sedermera kh i Grolanda, Skara stift. Lundqvist 2: 5, 1965 s 148 f. Ihre-Grönlund, De cura principis circa adiaphora, 1755 sekt 2 § 2 s 15. Respondenten M Grönlund hade inskrivits vid Uppsala univ 1746. Ihre-Helsing, De jure principis circa haereses, 1755 § 1 s 13. Respondenten J Helsing hade inskrivits vid Uppsala univ år 1743. 60 Ihre-Hierta, De usu exemplorum in politica 1, 1762 § 17 ff s 18 ff, som åberopar Montesquieus De 1’Esprit des Lois, bok 2 kap 5 för uppfattningen om det dubbla statsändamålet. Se även Ihre-Fleetwood, De usu exemplorum in politica 2, 1762 § 33 s 9 f, Ihre-Löwenhjelm, De moderamine actionum humanarum per leges civiles 1, 1762 § 6 s 17 ff, § 9 s 35 samt Ihre-Carleson, Qua principi theoretica in praxi politices non sufficere, demonstrator, 1764 § 11 s 11. Om respondenten för den första avhandlingen se ovan not 53. J A Fleetwood (1747—1817) studerade under gemensam information med J A Hierta under Marcus Jönsson vid Uppsala univ 1761. Lundqvist 2: 6, 1966 s 215 f. F A I.öwenhjelm (1743—1810), sedermera hovkansler, synes ha åtnjutit Ihres uppmärksamhet som student i Uppsala. Se härtill Grape 1, 1949 s 158. 34
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=