politiken under århundradets sista decennier kan man vidare spåra inte endast ett påpassligt tillvaratagande av f>ersonliga försänkningar utan även en konsekvent tillämpad statsrättslig åskådning.49 I denna åskådning finns också devolutionsrätten, utifrån vilken det var möjligt att hävda överhetens rätt att ingripa i religionstvister, när antingen statens säkerhet ansågs hotad eller kyrkans rätt kränktes. Muncks strävan att påverka den kungliga kyrkojxjlitiken på 1790-talet kan också ses i ljuset av den centrala ställning devolutionsteorin intog i hans åskådning, och karaktäristiskt är, att den beryktade prästmötesavhandlingen i Lunds stift 1799, vilken författats av teologiprofessorn A Hylander med biträde av Munck, också behandlar just devolutionsteorin.^® Liknande mer kortfattade framställningar om innehållet i överhetens ”jus circa sacra” möter också i övriga svenska kollegialisters undervisning. Mer kortfattat återfinnes samma ”katalog” hos S Lemchen^i, L Tengvall®^ och L P Munthe.^3 Det är också värt att observ’era, att samtliga dessa behandlar devolutionsrätten, varför denna kom att få en ställning den ej innehade i den tyska kollegialismen. Mer knapphändigt och ofullständigt behandlas rättens innehåll i några kollegialistiskt präglade dissertationer under presidiumav G A Boudrie^'* samt i en under J F Neikters presidium.^** Vid sidan av Nelander möter den kollegialistiskt präglade synen på rättens innehåll i Calonius kyrkorätt 1784. Beträffande majestätsrättigheter49 Rehnberg 1966 s 342. 50 Hylander, Disputatio de magistratu civili, 1799 s 20 ff. Om Muncks medförfattarskap i denna avhandling se Rehnberg 1966 s 422 ff. I LUB finns Hylanders eget interfolierade exemplar av denna prästmötesavhandling med dennes anteckningar vid avsnittet om devolutionsrätten. Förutom i dissertationen 1755 och i prästmötesavhandlingen 1799 uttrycktes Muncks syn p.å rättens innehåll även i Munck-Holmén, De jure principis circa sacra, libertati conscientiae non inimico, 1754 passim, Munck, Compendium theologiae theticae, 1760 s 262, Munck, Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764 s 600 ff. 51 Annotationes quadam in lure Publico Universale ad ductum Gribneri circa Praelectiones Privatas . . . Lemchen, 1772 bok 2 kap 4 § 2 s 50 ff, LUB, Lemchen-Thalin, De tolerantia religionum juribus principis conveniente, 1788 § 2 ff s 3 fT. 52 Utkast till lurisprudentia Naturalis. Till enskilta föreläsningar författad af hr Professor Tengvall, kap 2 § 28, Jus Publicum Universale. Föreläst af hr Professor Tengvail, kap 2. Samlingsvolym i LUB. 53 Collegium Juris Naturae, 1788 s 33 f. Jus publicum universale, kap 4 s 7 f, Samlingsvolym i LUB, Jus Naturae af Herr Professor L. P. Munthe, 1794 kap 17 § 3 f s 64 ff, GUB, Jus Publicum Universale af Herr Professor L. P. Munthe . . . 1796, s 25 ff, 46 ff, GUB, Jus publicum universale annoteradt på professor Munthes Privata Föreläsningar, 1797 § 13 s 26 ff, 4; o 339, VöSB, Collegium Juris-Naturae annoteradt på Professor Munthes Private Föreläsningar. Vår Terminen 1797, § 88, § 90, s 132 ff, 4:o 341, VöSB. 54 Boudrie-Lundén, De novitate reipublicae noxia et innoxia disertatio, 1778 membrum prius § 1 f s 5 ff, Boudrie-Huss, De arctiori nexu civili inter imperantem et subditos, a religione lutherana oriundo, 1779 § 4 f s 6 ff, Boudrie-öberg, De directione in ecclesia clericis tribuenda, 1780 § 3 f s 7 ff. 55 Neikter-Soilander, De tolerantia diversarum religionum, 1788 § 3 ff s 7 ff. Om innehållet i rätten enligt Neikters föreläsningar på 1790-talet se ovan s 322. 334
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=