Likaledes motiverat av statsrationella skäl har överheten som en andra ”negativ” majestätsrättighet makt att hindra och förbjuda, att en liturgi användes i den offentliga gudstjänsten, om den kan anses innehålla lärosatser, som är skadliga för staten. ö\'erheten har också i övrigt i anseende till den allmänna gudstjänsten rätt att förbjuda eller indraga ”överflödiga” gudstjänster och helgdagar. Orsaken till dessas indragning motiveras med de under senare delen av 1700-talet vanliga argumenten, att vissa helgdagar medför en onödig kostnad för kyrkan och förlorade arbetsdagar för staten.^O Som en tredje särskild grupp av ”negativa” majestätsrättigheter nämner Nelander rätten att tillse, att inga lärare eller präster väljes, som inte tillika är goda medborgare och tjänliga inte endast för kyrkan utan även för staten.^l Av'^ samma statsrationella skäl har övei'heten också rätt att undersöka, att kyrkans egendomar ej användes till statens eller kyrkans förfång.22 Som en sista och fjärde typ av ”negativa” majestätsrättigheter ”circa sacra” räknar Nelander slutligen inseendet över kyrkotukt och kyrkodisciplin. Då dessa lätt kan missbrukas och ofta blivit missbrukade på så sätt, att i kyrkans egen kyrkotukt inmängts sådant, som hör världslig domstol till, är det nödvändigt, att överheten såsom en majestätsrättighet utövar inseendet över kyrkotukten och kyrkodisciplinen.23 Även den andra gruppen av majestätsrättigheter, som är av mer ”positiv” eller ”bjudande” karaktär, omfattar rättigheter av olika slag. Som en första nämner Nelander rätten att bevilja religionsfrihet åt främmande trosbekännare. Förutsättningen är, att i dessas religionsutövning ej förekommer något, som kan skada stat och regering. Det är också en överhetens rättighet att skydda flera religioner i riket, om så synes förenligt med statsnyttan. Vilka konsekvenser denna ståndpunkt kom att få för Nelanders syn på religionsfriheten har visats ovan.24 Överheten har inte endast rätt att tillåta flera religioners utövning i landet. Som en andra ”positiv” majestätsrätt framhåller Nelander, att den också har rätt att döma i lärotvister rörande den i landet allmänt antagna, religionen. Om tvister rörande denna uppkommer, och dessa hotar det allmänna lugnet i staten, har överheten rätt att antingen förbjuda eller nedtysta dessa tvister eller också förklara, vad som i en läroUdst skall anses vara den rätta uppfattningen och vad som skall offentligt läras. En överhet kan likväl aldrig döma, vad som 20 För belägg se not 18. I Nelanders Academiska Föreläsningar..., kap 15 § 58 betonas särskilt starkt de nationalekonomiska vinster ett land skulle kunna göra, om antalet helgdagar ej är för stort. Ett ökat antal helgdagar förökar ej det arbetande folkets dygder utan snarare dess lättja, säges med citat från den samtida litteraturen. Det hindrar tillika landets uppodling och kan förorsaka hunger och dyrtid. Om dessa moraliska och ekonomiska argument under 1700-talet i diskussionen om indragningen av helgdagar se Björkman i STK 1957 s 213 ff. 21 För belägg se not 18. 22 Ibm. 23 Ibm. 24 Se ovan s 122 ff. 327
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=