Utförligare behandlas skilda statsteoretiska spörsmål i dissertationer under presidium av A Moller, vilken 1717 efterträtt Hermansson när denne lämnade den pufendorfska lärostolen i naturrätt vid Lunds universitet och tillträdde den skytteanska professuren vid Uppsala universitet. Moller innehade professuren i naturrätt till år 1743. I sin underv isning föreläste han regelbundet över Pufendorfs arbeten, främst dennes De officio hominis et civis.^® I en särskild avhandling med titeln De origine civitatum 1722 behandlas utförligt frågan om statsbildningens orsaker.^i j denna dissertation framställes under utförlig diskussion a\' ett flertal utländska statsrättsteoretikers teorier den troligaste orsaken till statbildningen vara en kombination av människans medfödda fallenhet för ondska, ”malitia”, och fiaiktan, ”metus”.^^ I en avhandling några år senare under Mollers presidium med titeln De majestate^^ behandlas relativt utförligt även samhällsfördraget och dettas konstruktion. I avhandlingen citeras verk av bl a Bodin, Grotius, Arnisaeus, Boeder och Pufendorf. Att människor sammansluter sig till stater, framhålles i denna dissertation, kan ej ske på annat sätt än genomfördrag. Efter det att det första fördraget skett överlämnas makten till den instans i staten, som skall garantera dennas fortbestånd, lugn och säkerhet.I detta sammanhang tar avhandlingens författare även upp till kritisk granskning den distinktion som gjorts av Althusius i dennes Politica metodice digesta 1603 av majestas i realis och personalis. Denna distinktion kunde lätt leda till monarkomakiska åsikter. Altdocent 1731, lektor i Strängnäs 1736. Annerstedt 3: 2, 1914 s 109, 114 f, Lagerholm 1933 s 163. 30 A Moller (1674—1758) var född i Livland och var verksam vid universitetet i Dorpat och Pernau innan han flydde till Sverige i samband med kriget 1710. Han föreslogs till moralium professor vid Uppsala univ 1712 och till censor librorum 1715, innan han kallades till Lunds universitet. Om honom se Weibull-Tegnér 2, 1868 s 219 f, von Rauch 1943 s 117 f. Förutom över Pufendorfs arbeten föreläste Moller även över J C Beckmanns Politik och Gribners Principia iurisprudentiac naturalis libri IV. I etiken följde han i regel J F Buddeus etik eller Heineccius Elementa philosophiae naturalis. Se härtill de tryckta föreläsningskatalogerna. 31 Respondenten N Ekerman (1695—1753) hade inskrivits vid Lunds univ 1717 efter att tidigare ha studerat i Uppsala. Han blev mag 1723 och kh i Flisby o N. Solberga, Linköpings stift 1734. Setterdahl 1913 s 172 f. 32 ”Si nunc quaeritur quaenam caussa impulsiva fuerit hujus consociationis, apparet statim malitiam, cx pravis affeetibus natam, primum stimulasse malos ad invadendum, & metum conjunxissc reliquos ad se defendendum. Ergo habemus & bonos & malos civitatum conditores”. Moller-Ekerman, De origine civitatum, 1722 § 14 s 50, samt passim, där de ledande statsrättsteoretikernas åsikter kritiskt granskas. Så behandlas t ex .1 H Böhmer, Becmann, Hertius, Hornius, Hobbes, Pufendorf, Houtuyn, Grotius, Conring, Bodin och Thomasius. Se även Moller-Billing, De unitate religionis in republica tuenda, 1726 § 1. Om denna dissertation se nedan. 33 Respondenten I Ternander (1691 —1744) hade inskrivits vid Lunds univ 1724 efter att ha studerat vid Uppsala univ sedan 1718. Han blev sedermera kh i Skatelöv, Växjö stift, Virdestam 2, 1927 s 201 f. Enligt dedikationer är respondenten tillika författare. 34 Moller-Ternander, De majestate, 1724 § 4 s 9 f. 27
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=