lingen ”med vidlyftigt tal”. Häri ingår också rättighet att tillse, att prästerna ntlägger läran rent, tydligt och begripligt.^® I överhetens mer ”p>ositivt” inriktade rättigheter ”circa sacra” ingår befogenhet att värna om religionens enhet och skydda kyrkan mot angrepp utifrån och inifrån. I kraft härav befaller överheten prästerna att hålla sig till såväl antagen bekännelse som till vissa fastställda ceremonier. Denna rätt utövas i enlighet med den av överheten krävda edliga bekräftelsen till landets religion av dem, som skall inneha offentlig tjänst i landet.®”^ I denna överhetens ”jus circa sacra” ingår också rätten att ha inseende öv'er kyrkotukten, fastställa kyrkolag, kyrkoordning, ceremonier, sammankalla och leda kyrkomöten och synoder m m som hör till ”externa religio”.^® Utan större variationer framställes innehållet i överhetens ”jus circa sacra” på motsvarande sätt i en mängd akademiska lärares underväsning. Detta gäller både O Celsius statsrättsliga föreläsningar®® och A A Eens föreläsningar i naturrätt vid 1750-talets början.®® Samma betonande av överhetens både ”positiva” och ”negativa” rättigheter återkommer även i Risells föreläsningar i politik under 1760-talet®^ och i J P Sleincours föreläsningar och i dissertationer under hans presidium på 1760- och 1770-talen.®2 Att här uppräkna alla d^ rättigheter dessa akademiska lärare ansåg ingå i överhetens ”jus circa sacra” är ej nödvändigt, då det beträffande innehållet ej finns några större variationer eller avvikelser dem emellan utöver att toleranstanken alltmer betonades, vilket v'isats ovan i kapitel två. Av större intresse däremot är att närmre undersöka L J Codings syn härpå. Orsaken härtill är det ovan konstaterade dubbla inflytandet från både en mer territorialistisk och en utpräglat kollegialistisk kyrkorättslig uppfattning som fanns i dennes underväsning. 86 König, Lärdoms-öfning. Tredje romen Angående Lagfarenheten i Kyrko-Saker . . . 1746, s 10 ff. 87 Ibm s 14. 88 Ibm s 25 ff, 49 ff, 60 ff. 89 Anmärkningar gjorde wid Herr Professor Olof Celsii enskilde föreläsningar uti Jure publico Svecano, eller den Swenska Scatslagfarenheten . . . 1749, avd 1 kap 10 s 93 ff, Engeström B.X, 1.12., KB. 90 A A Een, Föreläsningar i naturrätten med ledning av M H Gribners Principiorum iurisprudentiae naturalis, bok 2 kap 4 § 2 s 116 ff, Ihre 157, UUB. 91 Hr Professor Risels Collegium 1767. Höst T, s 56 ff, Westin 465, UUB, Herr Professor Risells Priv. Collegium in Jus Publicum, Engeström B.X, 1.12., KB, Privata Föreläsningar af Professor Risell, s 62 ff, B 391, UUB, Collegium Riselianum Anno 1770, s 48 ff, Nordin 1320, UUB. 92 Sleincouriana quaedam, s 7 f, X 303 ah, UUB. Sleincour-Rissler, De constitutione et indole partium philosophiae practica, 2, 1769 § 12 s 37 ff, Sleincour-Livin, De ordine servando in societate civili, 1772 § 5 s 13, Sleincour-Nyberg, De eultu Dei publico civili utilissimo, 1773 § 6 s 14 f, Sleincour-Wåhlstedt, De philosophia morali, sacra doctori necessaria, 1776 § 12 s 11, Sleincour-Dillner, De cura principis circa custodiam religionis, 1776 § 3 ff s 7 ff, Sleincour-Edenmark, De offieiis civium erga dissentientes in religione, 1778 § 1 ff, Sleincour-Ullman, De scientia politica, ministris ecclesiae necessaria, 1779 § 1 s 2, § 5 s 6 ff. 319
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=