Men överheten betraktades dels också som kyrkomedlem vilket ytterligare accentuerade hans uppgifter och rättigheter kring kyrkan. Med denna konstruktion överbryggade man avståndet till den övergivna treståndsläran, och själva innehållet i överhetens ”jus circa sacra” blev detsamma som Benzelius gav uttryck åt. Från och med mitten av århundradet blir det likväl allt vanligare, att tanken på överheten som kyrkomedlem och de därav ytterligare accentuerade fx>sitiva rättigheterna skjutes i bakgrunden alltmer. Ej heller denna förskjutning förändrar likväl uppfattningen om innehållet i överhetens ”jus circa sacra”. De ”positiva” rättigheterna överheten har förknippas nu inte så mycket med uppfattningen om överhetens kyrkotillhörighet utan mer direkt med uppfatmingen om religionens fundamentala betydelse för staten och moralen i denna. Denna förskjutning accentueras alltmer under slutet av århundradet och sammanhänger med den förändrade synen på religionens politiska funktion i staten överhuvud. Denna förskjutning visar sig i Ihres undervisning. När denne i sina föreläsningar behandlar kyrkans förhållande till staten med utgångspunkt från innehållet i överhetens ”jus circa sacra”, blir det för honom en huvudpunkt att framhålla, att överheten ”qua talis” och som ingående i majestätsrätten har ”insf)ectio generalis” över personer, handlingar och egendomar i staten, följaktligen också över kyrkans medlemmar, kyrkans verksamhet och kyrkans egendomar. Rätten innebär en dispositionsrätt över ”sacra adiaphora”, dvs allt sådant, som rör de yttre förhållandena. I kraft härav fastställer överheten vilken religion som skall vara ”landets religion” och tillser, att denna utövas på ett sätt, som ej strider mot landets säkerhet. I majestätsrätten ingår även befogenhet att å ena sidan nedtysta för landet skadliga kontroverser i religionen och som yttersta medel tillgripa landsförvisning och å andra sidan rätt att bevilja religionsfrihet. I denna överhetens rätt, som är oberoende av om denna är kyrkomedlem eller ej, ingår också befogenhet att fastställa tid och plats för gudstjänsten, fastställa ceremonier och tillse, att lämpliga lärare och präster tillsättes.^^ I sina föreläsningar tecknade Ihre endast summariskt innehållet i överhetens ”jus circa sacra”. I en mängd avhandlingar under hans presidium möter mera detaljerade framställningar av den mängd rättigheter, som tillkom överhe82 Om denna förskjutning se ovan s 86 ff. 83 Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti, bok 2 kap 4 § 2 f, s 61 ff, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis, Lib. II priores af Ihre. Upsaliae, bok 2 kap 4 § 2 f, GUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre . . . 1768, bok 2 kap 4 § 2 f s 144 ff, P 113 r, UUB, Professor Ihres föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia naturali, bok 2 kap 4§2fsll2ff, Nordin 2040, UUB, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem & Politicam Gribneri, bok 2 kap 4 § 2 f s 129 ff, P 105 a, UUB, Joh. Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentiam naturalis, bok 2 kap 4 § 2 f s 187 ff, P 105 b, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, bok 2 kap 4 § 2 s 103, Filosofi 22, LiSB. 317
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=