och i viss utsträckning ”socialitas'" blir därför de drivande orsakerna till att stater bildas.24 Dissertationerna under Lunderstens och Upmarck—Rosenadlers presidium stannar vid frågan om drivkraften till statsbildningen när de behandlar statsrättsliga problem. Frågan om samhällsfördraget och dettas konstruktion har skjutits undan. Också ventilerades avhandlingarna under envåldstiden. Johan Hermansson däremot, som utnämnts till professor i naturrätt vid Lunds universitet 1715 och två år senare till professor skytteanus vid Uppsala universitet, behandlar frågan oin statsfördraget. I LTppsala föreläste Hermansson bl a över J H Boeclers Institutiones politica, över Fr Willenbergs Epitome Grotianum och över Pufendorf. I avhandlingar under Flermanssons presidium möter även redan under förra hälften av 1720-talet skrifter av Christian Wolff.25 Ehuru också statsfördragets konstruktion kortfattat diskuteras ägnas huvmdintresset åt frågan om drivkraften till statsbildningen. Utförligast behandlas denna fråga i en dissertation ventilerad 1723.26 Avhandlingen uppräknar en mängd yttre orsaker, som bidragit till att stater bildats. Bl a nämnes ”incommodum”, olägenhet, ”molestia”, besvär, ”indigentia”, ”metus” och ”malitia” som bidragande orsaker. Som i den ovan behandlade dissertationen under Upmarek—Rosenadlers presidium betingas drivkraften till statsbildningen även enligt denna avhandling av statsändamålet. Stater bildas för att människor skall kunna leva ”commode, secure et libere”. Främsta drivkraften är därför strävan att undgå sådant, som hindrar detta.2” I denna avhandling finns också en anknytning till de fördragsrättsliga föreställningarna om staten. Denna anknytning är emellertid oklar och fördunklas av att av^handlingen samtidigt anknyter till treståndsläran, med vålken annars en naturrättsligt präglad statsuppfattning var svår att förena.26 Klarast uttryckes en fördragsrättslig syn i en dissertation ventilerad vid 1730-talets början. Till skillnad från Pufendorf förekommer i här aktuella avhandling en tvåkontraktsteori. Om ett mellanliggande dekret talas ej. Genom ett första fördrag förenas människorna till en stat, genom att andra föredrag överlämnas makten åt någon eller några. Genomdetta senare pactumbegränsas likaledes makten.29 24 Upmarck-Petreus 1699 tes 5 ff. 25 Om Johan Hermansson (1679—1737) se Wcibull-Tcgncr 2, 1868 s 217 ff, Annerstedt 2:1, 1908 s 429, 2:2, 1909 s 79, 3:2, 1914 s 139 samt om inflytelserna från den wolffska filosofin Frängsmyr 1972 s 51 ff. För uppgifterna om Hermanssons föreläsningar se de tryckta föreläsningskatalogerna för dennes ämbetstid. 26 Hermansson-Ljungfelt, De florentis reipublicac signis, 1723. Respondenten G A Ljungfelt (1699—1765) blev sedermera vice häradshövding. Om honom se Grape 1, 1949 s 259, Grape 2, 1949 s 659. Frängsmyr 1972 s 51 har påvisat, att i denna dissertation möter Wolffs namn för första gången i en svensk avhandling. 27 Hermansson-Ljungfelt 1723 kap 1 § 4 s 8. 28 Ibm kap 2 § 1 s 28 f. Om konfrontationen mellan naturrättens och treståndslärans samhällssyn i denna fråga se Normann 1948 s 84 ff, dens., 1952 s 32 ff. 29 Hermansson-Stenius, De cura sacrorum civili, 1731 § 9 s 11 f, § 28 s 32 f. Respondenten D Stenius (1701 —1759) hade inskrivits vid Uppsala univ 1722, blev 26
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=