övriga svenska akademiska lärare, vilka influerats av ett kollegialistiskt kyrkorättsligt synsätt, avgränsar överhetens jus circa sacra på samma sätt som Nehrman-Ehrenstråle och Nelander. Distinktionen mellan interna och externa försvinner i detta sammanhang. I stället utgår man från statens krav, individens rättighet och kyrkans krav. Dessa kommer att fastställa gränserna för överhetens rätt i kyrkliga angelägenheter och därmed också bestämma gränserna mellan kyrka och stat. Denna syn på själva avgränsningsfrågan återsp>eglas i P Muncks teologiska läroböcker^® och dissertationer, ventilerade under hans presidium.^® Under århundradets senare del kommer tillika den enskilde individens rättighet i detta sammanhang att allt starkare betonas. Detta visar sig klart i den undervisning som meddelades av S Lemchen®^, L Tengvall^^ och L och Libertas conscientia, som bör vara vart och ett Membra Ecclesiae förbehållen, tillåter”. Annotationes in Jus Ecclesiasticum. . . Johannis Nelander, 1759 § 912, LUB. Se även de övriga anförda anteckningarna efter Nelanders föreläsningar i kyrkorätt under § 912. ”Thetta lärer och blifwa den rättaste grunden, hwarefter thet kyrkowälde, som högsta Makten tilfölje af sit högsta wälde kan hafwa, bör afmätas. Thetta komer och öfwerens med then grund, som både en Zechius och en Faber til bestämmande af högsta Maktens wälde härwid lägger, i thet then förre säger: at then högsta Makten wid sine undersåtares Religion har så mycket wälde, som thet allmännas wälfärd kräfwer, och hwar och ens samvetsfrihet tillåter, och then sednare i samma mening: at en öfwerhet förmår wid sine Undersåtares Religion förordna så mycket, som Statens wälfärd fordrar, och hwar och ens samvetsfrihet samt sjelfwa Församlingens beskaffenhet tillåter”. Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 15 § 56. Citaten är hämtade från Ph E Zech, Meditationes De Origine, indole, effectibus atque historia juris reformandi . . . circa religionem, 1728 kap 2 § 44 samt från Faber, De principe christianae ecclesiae nutritio, 1754 s 8. Om dessa se Schlaich 1969 passim. Dessa citat finns även hos von Mosheim, Allgemeines Kirchenrecht der Protestanten 1760 s 451, 515 f. Det förefaller troligast, att Nelander hämtat citaten från von Mosheims framställning. I förteckningen över Nelanders bibliotek, som upprättades efter hans död, återfinnes Fabers Selecta juris publici. Förteckningen innehåller däremot ej något arbete av Zech. Bouppteckning efter Johan Nelander 1790, Förseglade bouppteckningar. Ser E XIII 1787—94, B nr 4, LUA, LUB. 49 Munck, Compendium theologiae theiicae, 1760 s 262. Schnabels utgåva av Wöldickes kompendium 1753 s 283 bygger däremot på distinktionen mellan interna och externa. ”An Magistratui civili ulla potestas est circa sacra? R. Dist. inter potestatem internam & externam, illa ministerio verbi est propria, haec vero magistratui competit. . .” Munck har alltså tagit bort denna distinktion i sin utgåva av det teologiska kompendiet och skiljer sig också i detta avseende från Benzelius framställning. Om denne se ovan s 298. Se även Munck, Compendium theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764 s 600 ff. 50 Munck-Holmén, de jure principis circa sacra libertati conscientiae non inimico, 1754 § 8 ff s 8 ff, Munck-von Hauswolff, De jure devolutionis, 1755 inledningen samt § 3 och § 10. 51 Annotationes quaedam in lure Publico Universali ad ductum Gribneri circa Praelectiones Privatas . . . Lemchen, 1772 s 50 ff, LUB, Lemchen-Thalin, De tolerantia religionum juribus principis conventiente, 1788 passim. 52 Jus publicum universale. Föreläst af hr Professor Tengvall, bl 7 f, samlingsvolym i LUB. 308
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=