naturen är benägen till socialitet, men att detta ej räcker som enda förklaring till staters bildande. ”Securitas", säkerheten, är den drivande orsaken. Bakom denna ligger i sin tur "malitia”, ondska, eller ”indigentia”, begär. Liksom Pufendorf vill dessa dissertationers författare ej instämma i att det endast skulle finnas en causa impulsiva och att denna skulle vara en medfödd önskan till socialitet. Pufendorf hade särskilt framhållit "metus”, fruktan. Dissertationerna under Lunderstens presidium i sin tur betonar särskilt ”indigentia” och ”malitia” som en för säkerhetens uppnående bakomliggande orsak.^l Inom den akademiska undeivisningen vid Uppsala universitet behandlades samma problem under motsvarande tid främst av Johan Upmarck—Rosenadler. Upmarck hade utnämnts till professor skytteanus 1698 och innehade professuren till 1716, då han utnämndes till censor librorum. Som professor föreläste han bl a över Pufendorfs arbete De officio hominis et civis 1715. Samma år föreläste även filosifprofessorn K Skunk över samma arbete, vilket visar den betydelse Pufendorfs läroböcker tidigt fått för den akademiska undervisningen.22 Ar 1699 ventilerades under Upmarck—Rosenadlers presidium en avhandling med titeln De causa impulsiva constituendae civitatis.23 I dissertationen behandlas .Aristoteles, Grotius, Hobbes och Pufendorfs uppfattningar om statsbildningens orsaker. Under diskussion av dessa teorier uttrycks i avhandlingen ett avståndstagande från tanken, att den mänskliga naturens böjelse för ”socialitas” skulle vara en tillräcklig orsak. Ej heller är uppfattningen omatt den fördäi-v^ade mänskliga naturen, ”corruptio”, och följaktligen ”malitia” skulle vara den drivande orsaken, en korrekt beskrivning av drivkraften till statsbildningen. I avhandlingen tas också uttryckligt avstånd från Hobbes åsikt om att ett allas krig mot alla i ”status naturalis” tvnngar fram stater. Även en mängd andra teorier om drivkraften diskuteras. Således avvisas uppfattningen att t ex ”necessitas”, ”indigentia”, ”metus” eller ”sola natura humana” skulle utgöra tillräckliga förklaringar. I stället fastställes som orsak till statsbildningen motiv av betydelse för ändamålet med denna. Stater bildas för att största möjliga lycka, ”felicitas”, skall uppnås. Härvid är det enligt avhandlingen av betydelse, att den mänskliga naturen till sitt väsen är både rationell och social. ”Ratio” 21 Lundersten-Filenius, Dc causa impulsiva constituendae civitatis externa, ex occasione verborum Ciceronis liber 2, 1689 tes 6 s 11 ff. Respondenten J N Filenius (1657—1719) blev mag i Lund 1692, kh i St. Köpinge, Lunds stift 1693. Carlquist 2: 9, 1963 s 438 ff, SBL 16, 1964 s 15. Lundersten-Floderus, De juris naturae in statu integro & corrupto, 1690 § 2, § 7. Respondenten J Floderus (1669—1697) hade inskrivits vid Lunds univ 1686. Sjöström 1907 s 63. Lundersten-Haldin, Dc complemento societatis, 1694 tes 1 f. Respondenten O Haldin (1671—1713) inskrevs vid Uppsala univ 1691, blcv mag i Lund 1695, prvd följande år och sedermera kh i Riddarholmen. Hellström 1951 s 536 f. 22 Om Upmarck se Annerstedt 2: 1, 1908 s 340 ff, 2:2, 1909 s 79, 118. Om Upmarck som censor librorum och om tryckningen av Lockes arbeten se nedan s 100. 23 Respondenten P Petreus (1676—1752) hade inskrivits vid Uppsala univ 1689, blev fil mag 1703 och sedermera kh i Möklinta och Söderbärke, Västerås stift. Lagergren-Berthelson-Liedgren 7, 1955 s 236. 25
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=