sertationer är likväl tämligen komplicerad och ett flertal sinsemellan motstridande motiv korsar varandra i den viktiga frågan hur man principiellt skall avgränsa överhetens makt i kyrkliga angelägenheter. I en dissertation 1743, som handlar om nödvändigheten av en politisk överhet i en kristen kyrka, avvisas de sedvanliga ytterligheterna. Hobbes har å ena sidan enligt denna dissertation utsträckt rätten circa sacra därhän att omfatta också kyrkans förkunnelse, sakramentsförvaltning samt handhavande av' löse- och bindenycklarna. Dessa har därmed blivit beroende av den världsliga överheten. Denna ståndpunkt måste enligt avhandlingen förkastas. A andra sidan finns det även somliga, som förnekar all överhetens makt circa sacra. Denna ståndpunkt medför en otillåten separation av kyrkan från staten. Bådadera uppfattningarna är felaktiga.23 Av statsrationella motiv har överheten all den rätt som fordras för att statsändamålet skall uppnås. Detta definieras som felicitas och securitas externa. Som en konsekvens av denna definition av statsändamålet och dess krav har överheten såsom ingående bland sina majestätsrättigheter också jus circa sacra. Detta gäller nu endast sacra externa men ej interna.^^ Till denna tämligen vanliga tankegång fogas likväl i dissertationen ytterligare en annan. Varje kollegium i staten, som ej strider mot dennas ändamål, säges ha de rättigheter, som är nödvändiga för att kollegiet skall kunna nå sitt ändamål. Kyrkan är ett kollegiumav denna art. Följaktligen har också kyrkan kollegialrättigheter.25 Dessa definieras likväl i dissertationen som de jura, vilka är nödvändiga för att kyrkan skall uppnå sitt ändamål, vilket är salus aeterna. Därför följer enligt Ihre, att kollegialrättighetema begränsas till intema.2® Med dessa uttalanden sker i denna avhandling i fråga om avgränsningen av överhetens jus circa sacra en kombination av' den äldre distinktionen interna-externa och ett beg^mnande kollegialistiskt inflytande, överheten säges ha rättigheter av två slag. Dels jura majestatica civilia, dels jura majestatica sacra, begränsade till externa. Kyrkans kollegialrättigheter däremot rör endast intema, en uppfattning, som ej var så ofta uttryckt i den akademiska undervisningen. Den territorialistiskt influerade avgränsningen av överhetens makt i kyrkliga angelägenheter undanträngde ett begynmande kollegialistiskt övervinnande av distinktionen interna-externa i denna avgränsningsfråga. Denna tidigare dissertation under Ihres presidium belyser de åsikter, som framföres i en mängd senare avhandlingar. För ytterligheterna framföres kraftiga varningar. Med Hobbes uppfattning jämställes stundom Houtuyns åsikt uttryckt i dennes 1681 utkomna Politica contracta generalis, ett verk som utkom i Stockholm också 1684. Ej heller får man enligt avhandlingarna vika av åt den andra ytterligheten innebärande att antingen separera kyrkan från staten eller placera den över staten, som den romersk-katolska kyrkan gjort. 23 Ihre-Warelius, De necessitate magistratus politice in ccclesia christiana, 1743 kap 1 § 2 s 6 f. 24 Ibm § 38 f s 33 f. 25 Ibm § 50 f s 54 f. 26 Ibm § 50 s 55, § 61 s 72 ff. 300
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=