att övervaka allt, som hotar ”den allmänna ron”.l8 Ä andra sidan betonar König också individens samvetsfrihet. Samvetet låter ej tvinga sig av någon mänsklig myndighet. Det enda tvång samvetet känner är sanningen, som ej står under någon lagstiftande makts befallning.^® Statens krav på allmän ro och säkerhet och individens samvetsfrihet blir därmed även för König de två ytterpoler, som bestämmer omfånget av öv^erhetens befogenheter också i kyrkliga frågor. För att närmre precisera avgränsningen av dessa befogenheter tillgriper även König den allmänt brukade distinktionen mellan interna och externa. Överhetens åtgärder har enkannerligen avseende på externa, emedan det angår det världsliga regementet. Vad interna eller ”eredenda”, den ”väsentliga delen” av' religionen angår, är denna ej underkastad den lagstiftande makten. Denna sektor måste lämnas åt vars och ens samvetsfrihet.^® Under 1730- och 1740-talen anknytes till samma kyrkorättsligt användbara distinktion också i dissertationer under H Hassels presidium vid Åbo universitet, vilka i hög grad anknyter till Pufendorf i detta avseende.Viktigare är likväl, att J Ihre i sin underväsning också brukade denna distinktion för att enligt honom rätt avgränsa överhetens befogenheter i kyrkliga angelägenheter. I sina föreläsningar över jus publicum framhåller Ihre, att överheten ej har jus ”in sacra” men \'äl ”circa adiaphora”.2“ Denna tanke återkommer även i en mängd dissertationer under hans presidium. Tillämpningen i ett flertal dis18 König, Lärdoms-öfning. Tredje tornen Angående Lagfarenheten i Kyrko-Saker . . . 1746, kap 2 s 14 f. 19 Ibm s 9, kap 3 s 30. 20 Ibm kap 2 s 11 f, 15, 26, kap 3 s 30. Se även tredje delen. Om några brottmål, kap 2 s 154. Också i Brunnmarks Elementa jurisprudentia naturalis, vilken liksom Königs kyrkorätt hade anknytning till den akademiska undervisningen i Uppsala och också användes av Porthan vid Äbo universitet, bygger framställningen i denna fråga på distinktionen interna-externa. ”Religio vel internis absolvitur actibus, vel externa: circa hos imperium quodammodo competit imperanti, non circa illos; nam interni mentis & voluntatis actus externae coactioni baud subjacent:” Brunnmark 1796 s 169. Om denna lärobok, vars första upplaga utkom 1778, se ovan s 277. 21 Hassel-Paulinus, De immunitate religionis a coactione, 1734 § 5, § 13, Dissertationen bygger i stor utsträckning på Pufendorfs De habitu religionis christianae ad vitam civilem. Hassel-Ringh, Theses politicac dc imperio civili, 1741 tes 15, där interna utbytts mot termen religio essentialia medan termen externa bibehållits. HasselAlanus, De discrimine inter ecclesiam et republican!, 1741 § 4, 11 och 14. 22 Collegium in Juris prudentiam naturalem ad duetum Mich. Henr. Gribneri Icti, bok 2 kap 4 § 2 s 61 ff, SKaSB, Anmärkningar öfver Mich. Henr. Gribneri Icti Principiorum Juris Prudentiae Naturalis. Lib. II priores af Ihre. Upsaliae, Bok 2 kap 4 § 2, GUB, Praesens Collegium, cujus Auetor est Johannes Ihre . .. 1768, bok 2 kap 4 § 2 s 144 ff, P 113 r, UUB, Professor Ihre föreläsningar öfwer Gribneri Jurisprudentia naturali, bok 2 kap 4 § 2 s 118 ff, Nordin 2040, UUB, Ihre, Annotationes quacdam in Philosophiam Moralcm & Politicam Gribneri, bok 2 kap 4 § 2 s 129 ff, P 105 a, UUB, Joh. Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, bok 2 kap 4 § 2 s 187 ff, P 105 b, UUB, Collegium öfwer Gribners Moral, bok 2 kap 4 § 2, Fil. 22, LiSB. 299
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=