är rätten ett jus majestaticum och ingår i inspektionsrätten, dels är den en till överheten överfört kyrkans kollegialrätt.^2 Den kollegialistiska dubbla begrundningen av' överhetens jus circa sacra Calonius introducerat inom undervisningen vid Åbo universitet fullföljdes sedermera av teologie professorn J Bonsdorff i dennes lärobok i kyrkorätt Gonsp>ectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici®^. Äv^en Bonsdorff företräder den sedvanliga dubbla begrundningen. öv^erheten har jus circa sacra dels såsom ingående bland jura majestatica eller absoluta och innefattade i en allmän inspektionsrätt öv^er kyrkan, dels i kraft av att kyrkan överlämnat vissa av sina medelbara kollegialrättigheter till överheten. Den senare delen av överhetens jus circa sacra beror uteslutande på kyrkans eget medgivande.®^ Med Calonius och Bonsdorffs dubbla kollegialistiska begrundning av överhetens jus circa sacra fick utvecklingen i kyrkorättsligt hänseende samma utgestaltning vid Åbo universitet som den fått vid Lunds universitet. Betecknande är också, att både Calonius och Bonsdorff i denna fråga hänvisar till skrifter av Nehrman och Nelander föiaitom till de sedvanliga huvudarbetena av Pfaff, von Mosheim, G L Böhmer och andra tyska kollegialister. I detta avseende skiljer sig utvecklingen från den vid Uppsala universitet, där den mer territorialistiskt influerade begrundningen av överhetens jus circa sacra fick en nära nog total dominans också under århundradets sista decennier. Dessa två olika sätt att begrunda överhetens jus circa sacra fick nu också avgörande betydelse för hur man skulle avgränsa denna rätt. II. RÄTTENS PRINCIPIELLA AVGRÄNSNING. Inledning Hur man skulle begrunda öv’^erhetens rätt i kyrkliga angelägenheter var en grundläggande fråga för statens och kyrkans ömsesidiga förhållande. Lika viktig v'ar frågan om var gränserna skulle dragas för denna överhetens rätt. Detta var inte endast ett teoretiskt spörsmål utan hade dessutom stor praktisk betydelse. I detta sammanhang skall i första hand de teoretiska aspekterna på frågan om avgränsningen av överhetens jus circa sacra uppmärksammas. De praktiska konsekvenserna kommer att visas i följande avsnitt. Liksom i själva begrundningsfrågan gäller också i avgränsningsfrågan, att i huvudsak tv’å olika sätt att komma tillrätta med detta problem blev de dominerande i den svenska akademiska undervisningen. Också i denna fråga gav 92 ”Competit ergo Principi jus circa sacra id est jus dirigendi Ecciesiae negotia et cavendi ne quis in Ecclesia agatur, quod saluti civitatis sit adversum. Verum ut quae hue speetant jura ex duplici manent fonte, alia ex translatione Ecciesiae alia ex naturam imperii civilis et jure summae inspectionis in collegio civitatis, in duas quoque classes ea dispersi solent, in collegialia seu conventionalia, et absoluta seu Majestatica.” Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, 1784 kap 2 § 3 s 17. Se även § 9 s 24 ff, kap 3 § 36 s 95 ff. B I a, HUB. 93 Se ovan s 208. 94 Bonsdorff 2, 1811 s 496 ff. 292
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=