sina medelbara kollegialrättigheter till överheten.®’^ Dennas jus circa sacra begrundas därmed även i denna dissertation dubbelt i överensstämmelse med den kollegialistiska grundåskådningen. Dels är rätten ett jus territoriale, dels ett överfört kyrkans jus collegiale.®® Vid Uppsala universitet fick denna kollegialistiskt influerade dubbla begrundning av överhetens jus circa sacra aldrig som tidigare framhållits någon mer fast förankring. Framställningen ov'an har våsat, att man där i huvudsak företrädde en mer territorialistisk syn i fråga om själva begrundningen av överhetens jus circa sacra. Det viktigaste undantaget härifrån är några dissertationer, ventilerade under senare delen av 1770-talet under presidium av e o professorn i filosofiska fakulteten G A Boudrie.®^ I dessa framhålles, att kyrkan är ett kollegium i staten, varför överheten har inspektionsrätt över kyrkan liksom över alla andra kollegier i staten. Denna inspektionsrätt är en majestätsrättighet och förknippad med all majestas. Den innefattas i rätten att tillse, att kyrkan ej tillfogar staten skada. Härtill kommer, att överheten också kan utöva de kyrkans kollegialrättigheter, vars utövning kyrkan i så fall överlämnat åt överheten. Jura majestatica fordras av statsrationella motiv, jura collegialia erhålles genom att kyrkan själv överlämnar utövningen av dem till överheten. Vid Åbo universitet däremot representeras den kollegialistiska dubbla begrundningen av överhetens jus circa sacra under århundradets sista decennier av den kanske främste akademiske läraren, M Calonius. I kyrkorättsligt hänseene var denne starkt beroende av Nehrman-Ehrenstråle och Nelander, vilkas skrifter också åberopas i hans kyrkorättsliga föreläsningar på 1780-talet.®^ I dessa framhåller Calonius, att det är stor skillnad mellan stat och kyrka både i anseende till uppbyggnad och ändamål. Såsom en societas inomstaten är kyrkan likväl underordnad statsändamålet. Bland överhetens majestätsrättigheter ingår därför också jus circa sacra. Denna rätt ingår i den allmänna inspektionsrätten, som härflyter ur själva majestas eller superioritas territorialis. Kyrkan å sin sida har sina egna jura collegialia för att uppnå sitt ändamål. Utövningen av somliga av dessa kan likväl överlämnas åt den världsliga överheten. Dennas jus circa sacra har därför enligt Calonius ett dubbelt ursprung. Dels 87 ”Quamvis vero Princeps nec qua talis, nec quia est membrum ecclesiae, jure ejus in sacra sua collegiali gaudeat: id tamen in ilium ab ecclesia devolvi potest”. Ibm § 4 s 7. ”Juribus Principis circa sacra, territoriali & collegiali jam breviter expositis . . .” Ibm § 5 s 9. 89 Om Boudrie och om dessa dissertationer se ovan s 44, 220. 90 Boudrie-Lundén, De novitate reipublicae noxia et innoxia disertatio, 1778 membrum prius § 1 s 5 ff, Boudrie-Huss, De arctiori nexu civili inter imperantem et subditos, a religione lutherana oriundo, 1779 § 2 s 2 f, § 4 s 6 ff, Boudrie-öberg, De directione in ecclesia clericis tribuenda, 1780 § 2 ff s 4 ff. 91 Se ovan s 206. 88 291
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=