Under århundradets senare del fullföljdes den kollegialisdska traditionen även i S Lemchens undervisning. Detta gäller både den undervisning Lemchen meddelat som adjunkt och docent i filosofiska fakulteten och den som faller inom den tidsperiod han representerade teologiska fakulteten. I tidigare dissertationer under hans presidium hade en rent naturrättsligt präglad statsuppfattning framställts. ö\'erheten får sin majestas genom folkets fördrag.®2 Till denna statsuppfattning anknyter Lemchen i sina föreläsningar på 1770-talet över jus publicum. Genom fördrag uppdrar folket summum imperium eller summa majestas åt överheten. Majestas är komplexet av alla de jura, som är nödvändiga för att styra en stat®^. Bland dessa jura majestatica ingår också jus circa sacra. I detta sammanhang avvisar Lemchen tesen om överheten som praecipuum membrum ecclesiae och äv'en episkopalteorin. Bådadera är enligt honom felaktiga grundvalar för överhetens jus circa sacra. Istället motiveras denna rätt utifrån statsändamålets krav. Eftersom kyrkan och dess medlemmar har stor influens över det borgerliga samhället, har överheten såsom ingående bland sina majestätsrättigheter även jus circa sacra. Dessa rättigheter utövar överheten ”vi majestatis”. Till dessa majestätsrättigheter fogas så i enlighet med en kollegialistiskt influerad kyrkorättslig grundåskådning även kyrkans jura collegialia mediata, vilka kyrkan transfererat på överheten.84 Denna dubbla kollegialistiska begrundning av överhetens jus circa sacra återfinnes även i en dissertation, ventilerad på 1780-talet sedan Lemchen utnämnts till teologie professor. Också denna dissertation framhåller, att överheten såsom sådan har inspektionsrätt över kyrkan. Denna rätt kallas ”jus territoriale”. Denna inspektionsrätt över kyrkan är en majestätsrättighet, krävd ar statsrationella motiv.®^ Till denna rätt, som är oskiljbar från all potestas civilis, fogas också jus circa sacra collegiale.®® Utövningen av kyrkans kollegialrätt tillkommer ej överheten ”qua talis” och ej heller denne i egenskap av främste medlemmen i kyrkan utan endast i kraft av att kyrkan överfört utövningen av vissa av 82 Se ovan s 45 f. 83 Ibm. 84 Annotationes in lure Publico Universale ad ductum Gribneri circa Praelectiones Privatas .. . Lemchen, 1772, kap 4 § 2 s 50 ff, LUB. 85 ”Principi, seu penes quern est summum in civitate imperium, vel majestas, jus in ea, quae exercitium religionis respiciunt, ideoque in Sacra competere, vel exinde constat, quod ejus est cavere, ne ex eis, quae in Civitate peraguntur, quid detrimenti capiat respublica; Salus enim civitatis, quae in securitate eique superstructa felicitate externa vere ponitur, est finis, quern Princeps in e.xercitio jurium suorum intendere debet. — Haec omnia, & quae cum his connexionem habent, Principi in ecclcsia, quae intra fines territorii illius est, peragendi jus competit indubitatum; quod jus circa sacra cum ad teundam publicam salutem tendat, dicitur territoriale.” Lemchen-Thalin, De tolerantia religionum juribus principis conveniente, 1788 § 2 s 3 f. 86 ”Praeter hoc vero jus Principis, quod a suprema ejus potestate civili est inseparabile. Jus circa Sacra Collegiale, quod in eis, quae ad debitam negotiorum ecclesiae ordinationem pertinent, versatur”. Ibm § 3 s 5. 290
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=