det mellan kyrka och stat, när detta förhållande ses utifrån sättet att begrunda den politiska överhetsmaktens befogenheter i kyrkans angelägenheter. Benzelius begrundar denna rätt framför allt i tanken på överheten som kyrkomedlem och båda tavlornas väktare, en ståndpunkt, som redan på 1730-talet i stort sett var övergiven inom svensk akademisk undervisning. Vid Uppsala nniversitet hade en territorialistiskt influerad åskådning undanskymt de teorier Benzelius gav uttryck åt, vid Lunds universitet hade kollegialismens dubbla begrundning börjat vinna insteg i och med Nehrman-Ehrenstråles undervisning. Båda synsätten vände sig uttryckligen mot tanken på överheten som praecipuum membrumecclesiae och båda tavlornas väktare. Den kristna samhällssynen hade börjat upplösas. Som en konsekvens av upplysningstidens naturrättsliga sekulariserade statsuppfattning hävdade såväl territorialismens som kollegialismens företrädare att all överhet oavsett konfession och kyrkotillhörighet innehade jus circa sacra. Detta krävde själva statsändamålet. Munck anknyter i sina teologiska läroböcker till skillnad från Benzelius till en aktuell doktrin inom universitetsundeiA^isningen när han ansluter sig till en utpräglat kollegialistisk begrundning av överhetens jus circa sacra. Tanken på överheten som praecipuum membrum ecclesiae och båda tavlornas väktare hade han medvetet utrensat ur Wöldickes kompendiumoch den nämnes ej ens. Också treståndsläran förkastas. Hans naturrättsligt präglade stats- och kyrkouppfattning i kollegialistisk utgestaltning hade radikalt förändrat synen på förhållandet mellan stat och kyrka också bland företrädarna för den teologiska fakulteten vid Lunds universitet. Ehuru denna kollegialistiska begrundning av överhetens jus circa sacra dominerade vid Lunds universitet, var den likväl ej allenarådande ens där. En mer territorialistiskt influerad begrundning av rätten, dock med vissa inslag av kollegialistiska tankegångar, uttrycktes av' Nehrmans efterträdare L J Colling. I sina föreläsningar över skilda juridiska discipliner, främst dock över svenska jus publicum, inräknar Colling jus circa sacra bland överhetens jura majestatica, vilka överheten har, motiverade av statsrationella skäl. I de anteckningar som bevarats efter Collings undervisning nämnes i regel ej kyrkans kollegialrättigheter. Colling ser överhetens jus circa sacra mestadels utifrån statsändamålets krav och ingående i majestätsrättigheterna. En territorialistiskt influerad begrundning av överhetens jus circa sacra uttr^ckes således i regel i dessa föreläsningsanteckningar.'^o ”Annotata öfwer Svenska Jus Publicum efter Hr. Secret. Kollings Föreläsningar 1753, sekt 1 kap 2, B 351: 2, KB, Thet Swänska Jus Publicum. . . 1756, Första delen kap 1 § 2, B 764, KB, Herr professor Lars J. Collings föreläsningar öfwer Jus publicum partieulare . . . 1756, sectio prima kap 2, Nordin 1414, UUB, Jus publicum Svecanum uthi Frågor och swar, 1766, kap 1 s 22 ff, LUB, Svänska Lagfarenheten . . . 1757, Första avd kap 3 s 61 ff, B 374, KB, Grundteckning uti Swenska Lagfarenheten .. . 1776, § 102 s 99, 4: o 486, VöSB, Compendium Jurisprudentia Svecana, Jus publicum speciale, kap 2 § 2 s 14 ff, 4:0 165, VöSB, Kort sammandrag af det nödvändigaste uti Swänska Lagfarenheten genom Frågor och Svar föreläst af Lars Johan Colling... 1782, PM eller fråga 101, 4: o 535, VöSB. Se även 70 287
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=