tingen ”abstractive a Deo immediate” eller ”concretive mediate”. Som stöd härför anföres de under ortodoxins tid sedvanliga bibelcitaten.®^ Inget av detta finns kvar i Muncks utgåva i samband med att denna behandlar grundvalen för överhetens jus circa sacra. Denna äldre syn har avlösts av kollegialismens dubbla begrundning av rätten. I det av Munck i sin helhet författade bibliska kompendiet 1764 behandlas frågan utförligai'e. Under hänvisning till bl a de dissertationer, som ventilerats under hans presidium vid Uppsala universitet, awåsas såväl den romersk-katolska kyrkan, som säges förneka överheten all jus circa sacra, som episkopalteorins begrundning av denna rätt. Den förra uppfattningen bygger enligt Munck på en felahtig föreställning om både stat och kyrka, den senare på en felaktig uppfattning om innebörden i biskopsämbetet. Med utgångspunkt i statsändamålets krav, ”conserv-^atio & felicitas”, framhåller Munck, att överhetsmakten i en stat måste vara ”summa & independens” och därmed också ha rätt att tillse, att kyrkan ej förorsakar staten någon skada. Denna del av överhetens makt kallas jus inspectionis och ingår i själva majestätsrätten. Med utgångspunkt från kyrkouppfattningen och kyrkorätten anlägger Munck därefter kollegialismens andra begrundning av överhetens jus circa sacra. Kyrkan kan själv överföra utövningen av' somliga av sina kollegialrättigheter till överheten. Detta överförande beror på kollegialrättigheternas beskaffenhet och kyrkans eget beslut.®® En rent kollegialistisk begrundning av överhetsmaktens befogenheter circa sacra finns således också hos Munck såväl i dissertationer under hans presidium som i de av honom författade läroböckerna, avsedda att användas i den akademiska undervisningen. En jämförelse med Benzelius teologiska läroböcker från 1730-talet visar den kraftiga förskjutning som skett i synen på förhållan68 Marci Woeldike, Compendium theologiae theticae . . . nunc notis illustratum A. B. Schnabel, 1753 s 280 f. Se även s 271 om trest.tndsläran. 69 ”Finis enim Reipublicae, qui est ejus conservatio & felicitas, postulat, non tantum ut Summorum Imperantium potestas sit summa & independens, sed etiam ut caveant, ne ex ecclesia in rempublicam aliquid redundet damni. Religio enim & ecclesiae directio non recte administrata maximis turbis occasionem dare potest, ad curam ergo magistratus pertinet, omnia illa promovere, quae felicitati reipublicae, illa vero in ecclesia impedire, quae eidem adversantur. Vocatur hoc jus Principis circa sacra lus inspectionis, & tam a Theologis, quam luris ecclesiastici & publici scriptoribus. Principi tribuitur. Sed praeter hoc jus inspectionis, aliud Principi jus competit circa sacra, quod nititur juribus ecclesiae collegialibus mediatis in Principem translatis. lura Ecclesiae collegialia sunt jura ecclesiae ea omnia agendi, quae finis ejus postulat. Sunt haec vel immediata, seu incommunicabalia, quae circa ipsam religionem versantur, vel mediata, seu communicabilia, quae versantur tantum circa e.xterna, quae religionem promovent. Priora in Principem transferri non possunt, sic enim Principi competeret jus disponendi de religione & iide alicujus, quod libertati conscientiae necessario adstruendae adversatur; Posteriora vero a membris ecclesiae plerumque in Principem transferuntur, quatenus ea majori cum auctoritate exercere potest.” Munck Theologiae biblicae novi testamenti seu dicta novi testamenti classica, 1764, s 601 f. 286
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=