Piifendorf åter och med honom bland andra Hertius, Thomasius och Heineccius krävde två pacta och ett decretnm. Genom ett första pactum beslutar folket att träda ur '"status naturalis”. Detta pactumkallas pactumunionis. Därefter fordras ett pactum subjectionis. varigenom folket som så förenats upprättar ett fördrag mellan sig och överheten. Dessutom krävs ett mellanliggande decretum, v^arigenom statsformen beslutas genom en ”forma regiminis”. Genom detta mellanliggande dekret avsåg Pufendorf i medveten kritik mot Hob. bes att betona överhets och undersåtars ömsesidiga förpliktelser. I Pufendorfs konstruktion fanns således den teoretiska grunden lagd för överhetsmaktens beroende a\^ och ansvarighet inför folket. Till denna konstruktion kunde under frihetstiden anknytas tanken om kungens beroende av^ ständernas medgivande i vissa beslut. Under århundradet kom också stark kritik att riktas mot kontraktsteorierna över huvud. Hos både Pufendorf, J H Böhmer men framför allt hos Rousseau fanns klart uttryckt, att människorna ej kunde tvingas att ingå i samhällen. Dessas uppkomst berodde på individernas frivilliga överenskommelser. Hos de engelska moral-sensefilosoferna utvecklas dessa tankegångar vidare och utifrån dessa filosofers sociologiska argument riktas en stark kritik mot samhällskontraktet överhuvud. Denna kritik hänger nära samman med deras syn på människan och hennes utveckling. Människan blir enligt dem verklig och kan utvecklas endast genom kontakt med andra människor. Hon är således skapad för gemenskap. I människans natur finns vidare nedlagd en drift eller instinkt till samhällsliv. Utifrån denna syn blir det därför för moral-sensefilosofema motsägelsefullt att tänka sig ett laglöst tillstånd före det samhällskontraktet ingåtts. Människan skulle i ett sådant tillstånd ej kunna existera. Tvärtom anser moral-sensefilosoferna människan ingå som en del i det system samhället utgör. I detta system skall hon utx eckla sig. Utifrån dessa olika premisser, somnära sammanhänger med varandra, riktas därför en stark kritik mot kontraktsteorierna. Utifrån den sociologiska tanken, systemtanken och utvecklingstanken förkastas alla teorier omett samhällskontrakt av moral-senseskolan.^^ moment. C Wolff, Institutioncs juri.s naturae et gentium, 1750 § 972 ff, Daries 1745 § 659, Nettclbladt, Systema clementae universae jurisprudentiae naturalis, 1748 § 1124 ff. 16 Pufendorf, De jure naturae et gentium, 1672 bok 7 kap 2, dens.. De officio hominis et civis, 1673 bok 2 kap 6 § 7 ff s 182 f. Om Pufendorfs fördragsteori och striden om Dc jure naturae ct gentium se senast Rosén 1968 s 208 ff och s 228 not 2 anförd litteratur. Hertius, Elementa prudentiae civilis, 1689 s 3, Thomasius Institutionum iurisprudentiae divinae libri tres, 1702 bok 3 kap 6 § 29 ff, Heineccius 1742 bok 2 kap 6 § 109 ff. Om de olika kontraktsteorierna och dessas konsekvenser se Sabine 1937 s 445 ff, Weis 1956 s 171 ff, Gierke 1958 s 109 ff, dens., 1960 s 107 ff. 17 Sc härtill Segerstedt 1937 s 18 ff, 33 ff (Schaftesbury), s 50 f (J Butler), s 74 f, 78 (Fr Hutcheson), s 96 ff (D Hume), s 106 ff, 118 f (A Smith), s 125, 132 (H Homc), s 133 tf, 143 ff (A Ferguson). Om Fergusons kritik sc även Gierke 1958 s 122 not 127. Även fysiokraterna kritiserade starkt kontraktsteorierna. Nyström polemiserar mot Segerstedts betonande av moral-senscfilosofins kritik och menar istäl23
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=