RB 22

Ytterligare en uppfattning avvisas av Nelander. G G Keuffel hade som ovan visats i polemik med Pfaff hävdat, att alla överhetens rättigheter circa sacra var av ett och samma ursprung och borde härledas ex sola majestate. Även denna uppfattning avvisas.®® Om således Nelander till dels begrundar överhetens jus circa sacra i dess majestätsrättigheter, betyder detta ingalunda, att han liksom ej heller hans föregångare Nehrman-Ehrenstråle accepterar territorialismen i Thornasius och J H Böhmers utgestaltning. Visserligen är det enligt honom riktigt, att vissa överhetens rättigheter circa sacra härflyter ”ex ipsa majestate” och ingår bland majestätsrättigheterna. I så måtto är territorialisternas begrundning riktig. Men man måste enligt Nelander observera, att alla överhetens rättigheter i kyrkans angelägenheter ej kan härledas ur denna källa, vilket territorialisterna menat. Vad Nelander framför allt vänder sig mot hos Thornasius och J H Böhmer men också hos Keuffel är dessas tendens att ej beakta kyrkan och kyrkorätten utan härleda alla överhetens rättigheter circa sacra ur territorialrätten eller ex ipsa majestate. Framför allt polemiserar han mot Thornasius i detta avseende och menar dennes åsikt ligga nära avarten caesareo-papism i fråga om kyrkans förhållande till staten. Liksom Nehrman-Ehrenstråle menar också Nelander, att det finns en andra begrundning av överhetens rätt förutom i själva territorialrätten. En del av rätgård 1955 s 42 ff. Nelander hämtar argumenten för avvisandet av denna teori framför allt från J H Böhmer, Jus eeclesiasticum protestantium 1, 1738 lib 1 tit 31 § 53 ff s 755 ff, som också omnämner Jäger. Se även J H Böhmer, Jus parochiale, 1738 sekt 1 kap 2 § 30. 60 Annotata in Jus eeclesiasticum universale... 1754, § 886 s 111, l.UB, Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Eeclesiasticum Universale, kap 15 § 52, K 134, UUB, Nelander-ölander, De juribus ecclesiae collegialibus, 1745 § 43. Om Keuffel se ovan s 254. 61 ”Pergimus jam ad sententiam, qua docetur Jus Pr. circa sacra derivandumesse ex ipsa majestate et haec sententia suo sibi constat. Cum in anteced: ostensum sit, Principi vi majestatis suo vindicandum esse jus circa sacra, siquidem sccuritas seu finis republ. hoc expostulat; seu patet quod in ipsa majestate fundatur jus Principis circa sacra. Si questio an omne Jus Principis circa sacra ita sit comparatum, ut ex hoc fonte derivari potest? Sunt qui ita existimant, sed meo quidem judicio dantur jura, quae nequaq. ex hoc fonte derivari potest. Quod si examinentur et plustrentur omnia ea jura circa sacra, quae in Ecclesiis Protestantium Principes Protestantes excrcent; videbitur, quod multa sint jura quae nequaq. ex majestate derivari potest.” Praelectiones . . . prof. Nelandri in Daries jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem. . . 1770, § 912 s 133, 4;o 31, VöSB. Se även Adnotationes i Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalcm. . . 1749, § 912 s 71. LUB, Annotata in Jus eeclesiasticum universale . . . 1754, § 912 s 206, LUB, Annotationes i Jus Eeclesiasticum . . . Johannis Nelander, § 912 s 140 f, LUB, Jus jublicum universale . . . efter Hr. Mich: Henr: Gribners anledning . . . Föreläsit af Mag. Johan Nelander . . . Anno 1759, s 22, P 33 g, UUB, Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Eeclesiasticum Universale, kap 15 § 50, K 134, UUB, som med citat från von Mosheims Allgemeines Kirchenrecht der Protestanten 1760 s 578 framställer territorialismen hos Thornasius såsom ledande till caesareo-papism. Se även § 52, där J H Böhmer nämnes som ”alla Territorialisters Patriarch”. 283

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=