Episkopalteorin avvisas av Nelander i den utgestaltning den fått framför allt av J B Carpzow. I dennes Inrisprudentia ecclesiastica 1649 fanns också tanken att man skulle kunna skilja mellan överhetens potestas secularis och potestas ecclesiastica med den motiveringen, att fursten utgjorde två personer. Dels betraktades överheten som biskoplig person, som utövade potestas circa sacra externa spiritualis, dels \'ar den samtidigt en ”världslig” person, som utöv^ade temporalia.''’^ Även denna utformning av episkopalteorin genom distinktionen om fursten eller överheten som två personer av^våsas i Nelanders undervisning.^® Likaså förkastas den uppfattningen inom episkopalteorin som begrundade överhetens jus circa sacra i tesen att denne var den främste medlemmen i kyrkan. Denna uppfattning var enligt Nelander stridande mot tanken på kyrkan som en societas aequalis. Inom en dylik societas kunde aldrig finnas en medlem, som i anseende till de andra medlemmarna var praecipuum. Även om man skulle antaga att fursten vore den främste medlemmen i kyrkan, skulle ur detta förhållande likväl ej kunna deduceras fram överhetens jus circa sacra. I detta sammanhang polemiserar Nelander även gentemot, som han uppfattar den, Pufendorfs kombination av denna teori omöverheten som praecipuum membrum ecclesiae med hans teori i övrigt om jura majestatica. Enligt Nelander kombinerar Pufendorf två teorier när han härleder överhetens jus dels ur majestasbegreppet dels ur tanken på överheten som den främste medlemmen i kyrkan.®^ Nelander-Almquist 1751 § 23. Se även Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 15 § 51, K 134, UUB, som behandlar episkopalismen utifrån J H Böhmers skildring därav. 57 J B Carpzow, lurisprudentia ecclesiastica. 1649 bok 1 def 2. Se härtill senast M Heckel 1968 s 38 f, Honecker 1968 s 175 ff. 58 Praelectiones . . . prof. Nelandri in Daries Jurisprudentiam Ecclcsiasticam Universal- . . 1770, § 912 s 137, 4: o 31, VöSB, Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 15 § 51, K 134, UUB, NelanderUlmgren 1744 § 21 s 11 f. 59 Jus publicum universale efter Flr. Mich: Fienr; Gribners anledning... Föreläst af Mag. Johan Nelander... Anno 1759, s 22, P 33 g, UUB, Collegium Juris Publici Universalis. Föreläsit af. . . J. Nelander, s 49 f, LUB, Comentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia jurisprudentiae naturalis . . . Johan Nelander, 1770, bok 2 kap 4 § 2, J 115, LiSB. Se även samtliga de anteckningar, som bevarats efter Nelanders föreläsningar i kyrkorätt § 912 samt Nelander-Laureen, De jure principis circa sacerdotium spirituale, 1748 § 5, Nelander-Almquist, De jure reformandi sacra, 1751 § 22, Nelander, Academiska Föreläsningar såsom Utkast till et Jus Ecelesiastieum Universale, kap 15 § 51, K 134, UUB. Teorin om fursten som praecipuum membrum ecclesiae kritiseras av Nelander i den utgestaltning den fått framför allt av J W Jäger i dennes De radice & fonte iuris summarum potestatem circa sacra, 1718 samt av J H Heidegger. Enligt Nelander hade Pufendorf upptagit teorin via Heidegger. Se härtill de kyrkorättsliga föreläsningarna 1770, § 912 s 133, 4: o 31, VöSB. Jäger omnämnes av Nelander även i dennes föreläsningar över naturrättens historia. Se härtill Historia jurisprudentiae naturalis. Privatis Praelectionibus tradita et explanata, s 65, LUB. Om Jäger se Stoltzenburg 1926 s 260 f, 322 samt Brattem . 282
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=