lyses därmed dels utifrån statsuppfattningen, dels utifrån kyrkouppfattningen, bådadera starkt präglade av upplysningstidens naturrättsliga tänkande. Också Nelander betonar, att kyrkan står under överhetens inspektionsrätt. överhetens jus circa sacra är den första av majestätsrättigheterna, dvs komplexet av alla de jura en överhet har för att garantera att staten når sitt ändamål. Det ingår i en överhets rättigheter att ”vi majestatis suae” ha rätt till allt det, som statens ändamål fordrar. Detta ändamål kräver, att överheten också har inseende över religionen, kyrkan och dennas medlemmars verksamhet.®^ I likhet med Nehrman-Ehrenstråle avvisar också Nelander en mängd enligt hans mening felaktiga begrundningar av överhetens jus circa sacra. Episkopalteorin kan ej läggas till grund. Biskoparna har ej enligt Guds ord någon annan rätt än andra präster, nämligen att predika Guds ord, utdela sakramenten och handhava löse- och bindenycklarna. Om biskoparna skulle ha andra rättigheter är det i så fall blott jure humano, ej jure divino. Eftersom likväl biskoparna ej har några andra rättigheter än dem som ingår i prästämbetets uppgifter, kan dessa rättigheter ej heller överlämnas till en världslig överhet. Av denna grund kan det därför sägas, att överheten ej kan utöva något jus episeopale eller begrunda sin makt i kyrkans angelägenheter med denna motivering. De rättigheter en biskop utövar ingår i själva prästämbetet, och dessa är så långt skilda från en världslig överhets rättigheter, att dem emellan ej kan finnas någon förbindelse eller överensstämmelse.®® 55 Anmärkningar över Reinhardi Jus naturae, 1751 avd 2 sekt 2 s 62 ff, J 114, LiSB, Commentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia Jurisprudentiac naturalis . . . Johan Nelander, 1770 bok 2 kap 3, J 115, LiSB, Jus Publicum universale, föreläsit af Herr Professor Johan Nelander 1782, sekt 2 s 28 ff, J 96, LiSB, Adnotationes in Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem . . . 1749, § 912, LUB, Annotata in Jus ecclesiasticum universale . . . 1754, § 912, LUB, Praelectiones . . . prof. Nelandri in Daries Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem. . . 1770, § 912, 4; o 31, VöSB, Annotationes in Jus Ecclesiasticum . . . Johannis Nelander 1759, § 912, LUB. Se även Nelander-Ulmgren, De jure principis in turbatores religionis, 1744 § 20 ff. Nelander-Laureen, De jure principis circa sacerdotium spirituale, 1748 § 5, NelanderWiesel, De jure principis circa juramentum religionis, 1746 § 26 s 30, NelanderLandby, De origine potestatis ecclesiasticae strictc sic dietae, 1748 § 7 s 20 ff. Nelander-Laureen, De jure principis circa sacerdotium spirituale, 1748 § 5, NelanderFriborg, De libertate ecclesiastica, 1750 § 3 ff, § 10, Nelander-Norberg, De auetoritate consiliorum, 1751 § 15 s 30 f, Nelander-Almquist, De jure reformandi sacra, 1751 § 15 f, § 21, Nclander-Carlmark, De jure in res sacras, 1754 § 3 f. Se även Nelander, Aeademiska Föreläsningar såsom Utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 13 § 30, kap 14 § 42, 48, kap 15 § 49, K 134, UUB. 56 Utförligast i Jus publicum universale efter Hr. Mich: Henr: Gribners anledning . . . Föreläst af Mag. Johan Nelander . . . Anno 1759, s 22, P 33 g, UUB, Collegium Juris Publica Universalis. Föreläsit af . . . J. Nelander, sekt 2 s 49, LUB, Gommentarier öfwer Mich. Henr. Gribneri Principia Jurisprudentiac naturalis . .. Johan Nelander, 1770, bok 2 kap 3 s 88 f, J 115, LiSB, Jus Publicum universale, föreläsit af Herr Professor Johan Nelander 1782, sekt 2 s 55, J 96, LiSB samt de kyrkorättsliga föreläsningsanteckningarna från år 1749 § 912 s 203 ff, 1759 § 912 s 134 ff 1 LUB och 1770 § 912 s 129 ff, 4: o 31, VöSB. Av dissertationerna behandlas detta utförligast i Nelander-Ulmgren 1744 § 21, Nelander-Friborg 1750 § 5 och 281
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=