har den likväl motiverat av statsrationella hänsyn vissa rättigheter kring religion och kyrka.^"* En territorialistiskt präglad begrundning av överhetens jus circa sacra uttryckes också i skilda dissertationer under presidium av Henrik Hassel vid Äbo universitet. Hassel hade i likhet med Scarin studerat vid Uppsala universitet. 1728 utnämndes han till eloqventie professor i Åbo, en professur som han innehade till sin död 1776.^^ I sin statsrättsliga åskådning var han starkt beroende av Pufendorf, vars arbete De habitu religionis christianae ad vitam civilem ofta citeras i avhandlingar under hans presidium.36 I frågan om förhållandet mellan stat och kyrka är utgångspunkten i dissertationerna den, att de som konstituerar kyrkan också betonas vara desamma som utgör samhällets medborgare. Kyrkan befinner sig därför i staten, varför överheten motiverat utifrån statsrationella hänsyn omstatens lugn och säkerhet har inspektionsrätt över kyrkan.37 Särskilt behandlas hithörande problemi den ovan anförda dissertationen ventilerad 1741 med titeln De discrimine inter ecclesiam et rempublicam.^® Avhandlingen är framför allt beroende av Pufendorfs, Thomasius och J H Böhmers arbete. I anslutning till dessa säges kyrkan stå under överhetens inspektionsrätt och ur dennes skyldighet att tillse att statsändamålet uppnås härflyter också överhetens jus circa sacra.^S Ett visst inflytande från Canz, vars arbete Disciplinae morales omnes också citeras, kan spåras på så sätt, att gränsdragningen mellan stat och kyrka uppfattas som frågan om att undvika en konflikt mellan statens och kyrkans rättigheter. I överensstämmelse med Pufendorf och J H Böhmer framhåller avhandlingen dock, att kyrkan såsom kollegium betraktad har rättigheter, som ”originaliter” tillhör kyrkan själv. Dessa utövas likväl av överheten. Jus circa sacra majestatica bör emellertid enligt dissertationen skiljas från kyrkans jura collegialia. En oklarhet uppstår därmed i avhandlingen på så sätt, att visserligen säges kyrkans jura vara dess proprium och ”originaliter” tillhöra denna. Men samma kan också sägas om överhetens jura majestatica. Även dessa tillhör ”originali34 ”Contra vero, prout competit impcranti, ex fine societatis, potestas accurandi, ne qvae sub specie religionis, doctrinae insolentia aut morum intolerantia officiant reipublicae.” Scarin-Orraeus, De imperiis limitatis, 1747 § 10 s 23, Scarin-Äberg, Circa pietatem philosphicam Hernhutiorum, observationes elenchticae nonnullae, 1752 aforism 14 s 12 f, 13 s 15 f som vill uppvisa, att herrnhutismen fråntager överheten all jus circa sacra. 35 Rein 1908 s 209 ff. Om Hassel se även Hultin 1, 1906 s 104 ff samt ovan. 36 Hassel lät i likhet med Scarin oftast respondenterna utarbeta dissertationerna, men gav uppslag till ämne, anvisning på källor och litteratur samt genomgick själv omsorgsfullt avhandlingarna och rättade dessa såväl till form som innehåll. Rein 1908 s 211. Uppgiften härstammar från Porthan. Om statsuppfattningen i avhandlingar under Hassel se ovan s 35. 37 Hassel-Paulinus, De immunitate religionis a coactione, 1734 § 13 s 46 ff. HasselRingh, Theses politicae de imperio civili, 1741 tes 5 s 6 f. 38 Respondent och författare var J A Alanus. Om denne se ovan s 198. Normann 1963 s 22 har kortfattat behandlat denna dissertation. 39 Hassel-Alanus 1741 § 9 s 17 f, § 11 s 20 ff, § 15 s 25 f, § 19 s 31 ff. 275
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=