därför i dessa dissertationer att inräkna utöx ningen av kyrkans kollegialrättigheter i överhetens niajestätsrättigheter.i^ Anknytningen till J H Böhmer visar också dessa dissertationers beroende av territorialismen. Också J H Böhmer kunde påstå, att kyrkan hade egna rättigheter som till sitt ursprung och under kyrkans första tid utövats av kyrkan själv. Utövningen av dem hade dock sedermera usurperats av den världsliga överheten. Ehuru vissa inslag av ett kollegialistiskt tänkande återfinnes i vissa avhandlingar under Ihres presidium företräder likväl merparten av dem liksom även Ihres föreläsningar en territorialistiskt präglad begrundning av överhetens jus circa sacra. Också den självklarhet, med \älken de kollegialistiskt influerade dissertationerna överlämnar utövningen av kyrkans kollegialrättigheter till den världsliga överheten visar på framför allt en med J H Böhmer besläktad uppfattning om kyrkans förhållande till staten. Som flera gånger tidigare påpekats kom Ihre att i skilda discipliner, också på det statsrättsliga området, få stor betydelse för utvecklingen vid Uppsala universitet. Ett flertal av dem som senare kom att inneha lärostolar i skilda discipliner återfinnes som Ihres lärjungar och respondenter för avhandlingar under hans presidium. Ihres betydelse för den fortsatta utvecklingen också inom det statsrättsliga området bör därför icke underskattas. Så hade t ex Olof Celsius d y deltagit i Ihres skytteanska kollegier och även responderat under hans presidium, innan han blev' docent i historia litteraria och 1747 professor i historia.Enligt de anteckningar, som bevarats från Celsius föreläsningar över svenska jus publicum inräknar också denne jus circa sacra eller kyrkoväsendet bland överhetens majestätsrättigheter.i^ Samma begrundning av överhetens rätt i detta avseende göres också av A A Een i dennes föreläsningar vid 1750-talets början. Motiverat utifrån statsändamålet, finis reipublicae, kräves att överheten har jus circa sacra. Denna rätt är såsom ingående bland majestätsrättigheterna en effekt av samhällsfördraget.^® Samma sätt att begrunda rätten återfinnes även hos andra Ihres docenter.i’^ Också Nils Risell hade på 1740-talet två gånger responderat under Ihres presidium. I sina föreläsningar i statsrätt på 1760-talet behandlar Risell ingående uppkomsten av högsta makten i ett rike och framställer majestätsrättig12 Ihre-Warelius 1743 § 40 ff s 35 ff, § 50 ff s 54 ff, Ihre-Bohnsack 1751 § 2 s 9, Ihre-Grönlund 1755 sekt 2 § 4 ff s 16 ff, Ihre-Sunborn 1757 § 6 ff. 13 Se ovan s 222. 14 Grape 1, 1949 s 52, 144, 2, 1949 s 653 f. Om Celsius se även ovan s 118 f. 15 Anmärkningar gjorde wid Herr Professor Olof Celsii enskilde föreläsningar uti Jure publico Svecano, eller suenska Statslagfarenheten . . . 1749, s 93 f. Engeström B.X, 1.12., KB. 16 A A Een, Föreläsningar i naturrätten med ledning av M H Gribners Principiorum iurisprudentiae naturalis, liber 2 kap 4 § 2 s 116 ff, Ihre 157, UUB. 17 Tybelius-Westerström, De legibus conventionalibus, 1757 § 13 s 15 f. Avhandlingen är beroende av såväl J H Böhmer som Canz. Victorin-Axelsson, De duplici rerum dominio vulgari et eminenti, 1757 § 11. Också denna dissertation är beroende av Canz. Om Tybelius och Victorin se Grape 1, 1949 s 169 f samt ovan s 199. Både Tybelius och Victorin är författare till de ventilerade avhandlingarna. 270
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=