undervisningen vid Uppsala universitet beträffar, skall här väsas den dominans en territorialistiskt influerad begrundning av öv^erhetens befogenheter i kyrkliga angelägenheter hade till långt efter århundradets mitt. I 734 ventilerades under Matthias Asps presidium en avhandling om ett rikes lagliga styrelse för att erhålla världslig lycksalighet. I denna dissertation behandlas i full överensstämmelse med den samtida doktrinen omreligionens betydelse för staten också öv^erhetens skyldigheter och rättigheter kring densamma. Beträffande omvårdnaden om religionen i ett rike kan denna ej lämnas ”unice” åt prästerna. Även den världsliga överheten har i detta av'seende rättigheter och skyldigheter. För att överheten skall kunna uppfylla dessa krävs först och främst, att religionen står under dennes "'examen”, varur i sin tur följer befogenheter att bev'ara en rätt religion men äv^en rätt att propagera för denna.^ Med dessa uttalanden sker i avhandlingen samtidigt ett inlägg i den pågående debatten om kyrkostyrelsen. Varken de pietistiskt påverkade eller det ortodoxa prästerskapet gjorde anspråk på att prästeståndet, ensamt, ”unice” skulle utgöra kyrkans högsta samlade myndighet. Vad prästeståndet däremot krävde var, att i fråga om religions- och kyrkoväsendet det skulle betraktas som särskilt ansvarigt och sakkunnigt. Religionsvården åvilade enligt grundlagarna riksdagens samtliga ständer. Vad striden gällde var i vad mån prästeståndet hade en särställning i religionsfrågor, och dessa ålåg prästeståndet ”enkannerligen”. Striden gällde vad uttrycket "enkannerligen” betydde och hur vitt detta begrepp skulle tolkas.^ I detta sammanhang skall dissertationens starka framhävande av att omvårdnaden om religionen ej åligger prästerna ”unice” ses. Också i föreläsningar av och i dissertationer under Johan Ihres presidium uttryckes en i hu\aidsak territorialistisk begrundning av öv^erhetens jus circa sacra, ehuru en viss anknytning till en mer kollegialistisk uppfattning finns i några dissertationer. I sina föreläsningar inräknar Ihre jus circa sacra bland majestätsrättigheterna. Såsom ingående bland dessa har öv'^erheten insp>ektionsrätt över kyrkan, överheten har uppsiktsrätten över kyrkan och rätt att tillse, att i denna inte förehaves något, som kan skada staten och statsändamålet.® 3 Pari quoque ratione constat, curam cjus /religionis/, ordini Clcricorum non unice csse remittendam, sed Magistratus etiam civilis esse, operam huic negotio navarc. Ad hoc autem tria potissimum requiruntur: aceurata rcligionis examinatio, ejusdem recta conservatio & debita propagatio.” Asp-Djurberg, Specimen politicorum, De legitima reipublicae gubernatione, ad felicitatem civilem obtinendam, 1734 kap 1 § 4 s 3. ”De veritate rcligionis ut certus esse queat Princeps, necesse est, earn sub examen vocari; — Deinde doctrina, ab his principiis dedueta, sedulo erit probanda, omnique cura dispiciendum, ne quid in ea oceurat. quod cum genuino salutis principio pugnare videatur.” Ibm § 5 s 3. Se även Asps rektorstal 1748, Brevis conspeetus errorum praecipuorum qui in seeta hernhutiana obtinent, tryckt i Lund 1749, s 13, där herrnhutarna säges hota jura magistratus civilis circa sacra. Se härtill även referat av detta tal i Salvius Lärda Tidningar 1750 nr 33 s 132. Se ovan s 145. 4 Se härtill Normann 1952 s 33 f. 5 Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem öc Politicam Gribneri, s 129 ff, P 105 a, UUB, Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, s 187 ff, 268
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=