na avhandling företräder emellertid en renodlad territorialistisk ståndpunkt. Visserligen säges jus circa sacra ingå bland majestätsrättighetema och t ex omvårdnaden om kyrkans egendom ligga under överhetens inspektionsrätt. Men i anslutning till Gerhard betonas, att det är fråga om en kristen överhet.®^ Detta understrykes ytterligare med exempel hämtade bland GT:s kungar som Saul, David, Salomo och Hiskia. Dessa var de sedvanliga exemplen brukade under 1600-talet. Som ett senare exempel nämnes också Konstantin den store, som hyst omvårdnad om tempel, ceremonier, prästers underhåll och dyhkt. Dock fasthålles klart i dissertationen, att potestas civilis noga måste skiljas från potestas ecclesiastica både i fråga om ”causa instrumentali, objecto, forma & fine”. Objektet är endast upprätthållandet av fred och lugn i samhället, dess mål justitia civilis och salus reipublicae.®^ Därför understryker dissertationen äv'en under citerande av Pufendorf, att överhetsämbetet noga måste skiljas från biskopsämbetet. Kungar är ej biskopar. Samma tankar återkommer även i en dissertation 1731 med titeln De cura sacrorum civili. Också i denna understry'kes, att jus circa sacra externa ingår bland överhetens jura majestatica.®® Denna rätt är alltså en del av den makt överheten fått genom samhällsfördraget. Genom det första fördraget beslutar medborgarna att ingå i ett samhälle för det gemensamma bästas skull. Genom det andra fördraget, pactum subjectionis, överlämnas åt en politisk överhet de medel, som krävs för att samhällsmålet skall uppnås. Genom detta fördrag överlämnas också ”potestas ea ordinandi & disponendi, quae ad salutem & tranquillitatem publicam spectant”. Häri inräknas även jus circa sacra.®® överhetens omvårdnad circa sacra är således ”delatum” genom själva samhällsfördraget till denne, vilket också fordras för att statsändamålet, salus pub62 Hermansson-Runberg 2, 1725 § 3 s 68 ff. Gerhards Loci theologlci § 172. 63 Hermansson-Runberg 2, sekt 2 § 2 s 68 ff. 64 Ibm s 69 ff. Pufendorf, De habitu religionis christianae ad vitam civilem 1687 § 42 s 142 ff. I dissertationen bemötes även Zieglers åsikt att överhetens potestas circa religionem skulle kunna kallas architectonica & principatuis, dvs att överheten skull kunna kallas präst eller biskop. Den andliga makten kan den politiska överheten ej ha. Ibm sekt 2 § 1 s 64. Ziegler, De juribus m.ajestaticis, 1681 kap 14 § 10. Om denna uppfattning se Normann 1948 s 328 f. 65 ”Nos jus Sacrorum externum & civile Summo Magistratui merito vindicamus, & inter Jura Majestatis, cum adcuratioribus Doctoribus & Politicis, referimus, quae, pro diversa regiminis forma, quoad ipsum modum administrandi, diversimode exercentur.” Hermansson-Stenius, 1731 § 7 s 9. Beträffande begränsningen till externum se nedan rättens begräsning. 66 ”In civitate constituenda, pactum hoc maxime valuit; facienda nimirum, quae salutem & tranquillitatem reipubl. promovent; omittenda, quae utramque turbant. Accessit alterum pactum, totius Systematis vinculum, quo uni potestas delegata est, ea ordinandi & disponendi, quae ad salutatem & tranquillitatem publicam spectant; caeteri obsequium ad eundem finem obtinendum promittunt. Ex hac generali submissione, haud incongrue infertur, quidquid curae circa sacra, penes capita familiarum segregum, quod a Deo nullo modo aliter determinatum postea fuit, in summos imperantes, cum quadam exoche & eminentia, unde patres patriae merito dicintur, transiisse.” Ibm § 9 s 11. Se ovan kap 1. 260
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=