ten i staten. Detta överlämnande sker genom fördrag, antingen uttryckligen eller stillatigande, genomett pactumexpressumeller taciturn. Denna uppfattning om en translation av kyrkans egen rätt var ej helt okänd för territorialistema. Såväl Pufendorf somJ H Böhmer kunde stundom tala om utövningen av kyrkans rätt såsom ”delatum” eller ”devolutum” åt överheten, ett förhållande, som Pfaff också påpekar. Med kollegialisterna sker emellertid en helt ny betoning av att det är kyrkan själv sombestämmer omoch vilka rättigheter, vars utövning kan överlåtas. Först med Pfaff och dennes efterföljare kan man därför tala om ett dhbbelt ursprung till överhetens jus circa sacra. Teorin om en translation av vissa kyrkans kollegialrättigheter rycktes in i centimmnär frågan omkyrkans förhållande till staten behandlades.'*® En utomordentligt viktig konsekvens av denna teori måste här slutligen understrykas. När kollegialisterna betonade själv'a kyrkan och dennas rättigheter, blev ursprunget till överhetens jus circa sacra dubbelt; dels jura majestatica, dels jura ecclesiae collegialia mediata. Bestämningen av de förra skedde utifrån en bestämd uppfattning om vad statens ändamål, salus publica, fordrade. Bestämningen av de senare däremot skedde utifrån en bestämd uppfattning om kyrkan och dennas rättigheter. En precisering av vilka kyrkans rättigheter som kunde sägas vara så intimt förknippade med kyrkans ändamål, att de nödvändigt måste utövas av denna själv, blev därmed nödvändig. Ä andra sidan måste också teoretiskt övervägas, vilka rättigheter som med fördel kunde överlämnas åt den världsliga överheten att utöva för att kyrkans ändamål bäst skulle kunna uppnås. I förhållande till territorialismen, som mer markerat utgick från statsuppfattningen och statsrätten, när frågan om kyrkans förhållande till staten behandlades, utgick kollegialisterna därjämte också från kyrkouppfattningen och kyrkorätten. Ett ömsesidigt hänsynstagande till bådadera blev därför en nödvändig konsekvens för kollegialisterna i frågan om kyrkans förhållande till staten. Också kollegialismen blev snabbt känd i Sverige och tilldrog sig tidigt ett stort intresse. Speciellt för utvecklingen vid Lunds universitet kom den att få en fundamental betydelse. Ovan har detta visats till de delar somgällde själva kyrkouppfattningen och kyrkorätten. När nu frågan om kyrkans förhållande till staten skall behandlas, kommer detta inflytande att än tydligare visa sig. Under 1700-talet kom de båda kyrkorättsliga synsätten att finnas sida vid sida inom svensk akademisk undervisning. För överskådlighetens skull kommer först den territorialistiskt influerade begrundningen av överhetens jus circa sacra att behandlas, därefter det av kollegialismen präglade tänkesättet. 47 Pfaff, Tractat von dem Ursprunge des Kirchen-rechts, 1722 s 296 ff, dens., Academische Reden, 1742, Abschnitt 1 kap 8 § 4, Canz, Disciplinae morales omnes, 1739 § 2247 s 773, § 2255 s 776, § 2260 f s 777 ff, Liberus, Kurtze, doch griindliche Untersuchung der Conventional- oder Collegial-Rechten, 1742 § 16, 242, von Mosheim, Allgemeines Kirchenrecht der Protestanten, 1760 s 492 ff, G L Böhmer, Principia iuris canonici speciatim iuris ecclesiastici, 1762 praef. s 11 f, pars generalis tit 1 § 7 ff s 7 f, tit 2 § 24, tit 4 § 43 f. Se härtill ovan s 240. Se ovan s 238 ff. 48 256
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=