av överhetsmaktens jus circa sacra kom emellertid att utvecklas ett annat synsätt, den tidigare kollegialismen. Som ovan visats företräddes denna främst av Chr MPfaff, Chr Liberus, G L Böhmer och J L von Mosheim. Delvis i opposition mot territorialismen hävdar kollegialismens företrädare, att överhetens jus circa sacra har ett dubbelt ursprung. b. Kollegialistisk syn. Rättens dubbla ursprung. I likhet med territorialisterna betonar också kollegialisterna utifrån en sekulariserad statsuppfattning, att en del av överhetens jus circa sacra är ett utflöde och en del av dennes allmänna inspektionsrätt över alla i staten befintliga kollegier eller societeter. I detta av'seende råder konsensus mellan territorialister och kollegialister. Således talar såväl Pfaff**®, Canz***, Liberus^^^ q l Böhmer^^ som von Mosheim**^ om överhetens inspektionsrätt över kyrkan. Denna rätt är ytterst betingad av" överhetens skyldighet att tillse, att statsändamålet, salus publica, uppnås. Salus publica fordrar en allmän inspektionsrätt i staten, vilken också kommer att gälla kyrkan i dennas egenskap av ett kollegium, konstituerat i staten. Som en konsekv'ens av kollegialisternas i förhållande till territorialisterna allt starkare betonande av kyrkan, kom dessa som ovan visats att betona, att kyrkan som kollegium betraktad hade två slags kollegialrättigheter. Dels dem, som var så förknippade med kyrkans ändamål, att utövningen av dem aldrig kunde bortförlänas, de s k jura collegialia immediata, och dels dem, som visserligen starkt bidrog till att kyrkans ändamål uppnåddes, men vilkas utövning dock kunde överlåtas åt någon eller några. Dessa senare jura kallades jura collegialia mediata.**® Kyrkans jura collegialia mediata, vars utövning överlämnats av kyrkan till den världsliga överheten, utgör därför enligt kollegialisterna den andra begrundningsmöjligheten av överhetens befogenheter i kyrkliga angelägenheter, överhetens jus circa sacra får dänned en dubbel begrundning. Dels kan den ingå i majestätsrättigheterna, jura majestadca, härflytande ur överhetens överhöghet över territoriet, dels kan den grundas i kyrkans jura collegialia mediata, i den mån och det fall kyrkan själv beslutat att överlämna utövningen av sina medelbara kollegialrättigheter till överheten eller den, som har högsta mak40 Pfaff, Tractat von dem Ursprunge des Kirchen-rechts, 1722 s 305 ff, dens., Academische Reden, 1742 § 4 s 91, dens, Disertatio de jure Sacrorum absoluto et collegiali, 1759 § 1. 41 Canz, Disciplinae morales omnes, 1739 § 2253 ff, s 775 ff, § 2389 ff s 828 ff. 42 Liberus, Kurtze, doch griindliche Untersuchung der Convential- oder Collegial- Rechten, 1742 kap 3 § 189 f s 61. 43 G L Böhmer, Principia iuris canonici speciatim iuris ecclesiastici publici et privati, 1762 pars generalis, tit 2 § 22. 44 von Moshem, Allgemeines Kirchenrecht der Protestanten, 1760 s 502 ff. 45 Se härtill även Schlaich 1969 s 247 ff. 46 Se ovan kap 3. 255
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=