”ecclesiasticus, politicus och oeconomicus” ansågs vara av Gud själv instiftade ordningar och ej några mänskliga inrättningar. Denna treståndslära dominerade stormaktstidens kristna samhällssyn. Inom denna var även uppfattningen om den världsliga överheten religiöst präglad, överheten hade sin makt omedelbart eller medelbart av Gud. Den var av Gud själv förordnad att vaka över lagens båda tavlor. Ofta framställdes överheten som en person, som innehade all världslig makt. Denna makt var dock inte absolut och godtycklig utan begränsades av Guds ord. Överheten hade ”potestas summa” och var ansvarig inför Gud. Folket kunde visserligen utse konung men ej förläna majestas, varför folket ej heller hade rätt att hindra en överhet, som överskred sina befogenheter. Undersåtarnas plikter gentemot överheten var heder och lydnad.® Avhandlingar ventilerade vid de teologiska fakulteterna under envåldstiden tog i regel avstånd från fördragsteorierna och den naturrättsliga statsuppfattningen. Naturrätten som sådan kunde väl accepteras av teologerna, däremot i regel ej det fördragsrättsliga i statsuppfattningen. Läran om att överheten hade sin makt av folket, vilket genom fördrag överlämnat denna till överheten, bekämpades av teologerna. I andra sammanhang däremot kunde naturrätten accepteras. Grotius och Pufendorfs arbeten var flitigt studerade och i synnerhet var Pufendorf en författare på modet. Själva fördragsteorierna däremot undertrycktes under envåldstiden, ehuru inslag av en fördragsrättslig statsuppfattning förekom också inom de teologiska fakulteterna.'^ Inom andra fakulteter däremot började redan under 1600-talet, som ovan påpekats, det fördragsrättsliga tänkandet vinna insteg. Till dessa äldre fördragsrättsliga föreställningar kunde man anknyta, när den nyare naturrätten redan i början av 1700-talet blev den helt dominerande också i fråga om den fördragsrättsliga synen på staten. Två huvudfrågor är i detta sammanhang av betydelse. Den första gäller frågan om statens uppkomst, den andra den politiska maktens uppkomst. 8 I. DE NATURRÄTTSLIGT PRÄGLADE STATSUPPFATTNINGARNA. PROBLEMET OM STATENS UPPKOMST OCH OM SAMHÄLLSFÖRDRAGET. A. Debatten i internationell statsrättslig litteratur. När man inom svensk akademisk undervisning behandlade statsuppfattningarna indelades vanligtvis hithörande problem i anslutning till den samtida utländska statsrättsliga litteraturen i två olika huvudgrupper. Den första frågan gällde ”quaestio historica facti”, dvs vid vilken tid stater uppkommit och främst vad som varit den drivande orsaken till statsbildningen. Den andra frå6 Om denna religiöst präglade samhällssyn se Pleijel i SKH 5, 1935 s 7 ff, dens., 1951 s 15 ff, Kjöllerström 1944 passim, Normann 1948 kap 1, dens., 1952 s 22 ff. 7 Normann 1948 s 63 f, 69 ff, 84 ff. 8 Ibm s 86 ff. 20
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=