Ehuru det under senare delen av 1700-talet i diskussionen om förhållandet mellan stat och kyrka i Sverige inte saknades uttryck för åsikten omett identitetsförhållande mellan dessa^^^ gäller om den akademiska undervisningen i dess helhet, att man både i föreläsningar och i dissertationer noga höll fast vid, att visserligen var kyrkan en societas eller ett kollegiuminom staten, men den var varken pars reipublicae eller identisk med denna. Ej heller stod den ”över” staten. Den ”befann sig i” staten eller var ”konstituerad” inom denna. Varje exemption av kyrkan från staten var därmed utesluten. En dylik skulle spränga statens enhet och bilda en ”status in statu”, varvid statskonstruktionen uppfattades som monstruös. Två varandra bekämpande makter inom statens ram var otänkbara. Med detta betonande av kyrkan som en även rättsligt urskiljbar förening konstituerad inomstaten, var utgångspunkten given för att utreda kyrkans förhållande till den stat, inom vilken den befann sig. I. BEGRUNDNINGENAVÖVERHETENS RÄTT I KYRKLIGAANGELÄGENHETER. 1. Doktrinen i tysk kyrkorättslig teori. a. Territorialistisk syn. Allmän inspektionsrätt. Utgående från statsuppfattningen framhåller Pufendorf i sitt arbete De habitu religionis christianae ad vitam civilem, att överheten har inspektionsrätt över kyrkan liksom över alla andra kollegier i staten, överhetens rättigheter ”circa Ecclesiam” är en del av dennes allmänna insp>ektionsrätt över alla i staten befintliga kollegier. Denna insp>ektionsrätt är en följd av själva samhällsfördraget, varigenom öv-^erheten fått majestas.25 Med detta Pufendorfs uttalande grundlägges territorialismens syn på förhållandet mellan stat och kyrka, uttryckt i den politiska överhetens befogenheter circa sacra.26 Eftersom kyrkan liksom alla andra kollegier är konstituerad i staten, har överheten såsom ingående i dess majestas inspektionsrätt över kyrkan. Denna rätt ingår bland de s k majestätsrättigheterna och benämnes jus circa sacra majestaticum. överhetens uppsikt över kyrkan blir en del av den allmänna uppsikten över i staten existerande kollegier. Somovan visats i kapitel ett hade överheten denna rätt ”qua talis”, såsom överhet och i kraft av samhällsfördraget, överhetens jus circa sacra blev därför också en del av territorialrätten.27 Thomasius och J H Böhmer anknyter direkt till Pufendorf, när de i skilda siarn.” Se även Collegium i Statistiquen. Enligt Herr Professor Neikters Föreläsningar Ahr 1793, s 102, Westin 173, UUB: ”Om uti et Land är en enda utwärtes gudstjenst, så äro dock och kyrkan och staten särskilte collegier.” 24 Kjöllerström 1961 s 183. 25 Pufendorf 1687 § 44 s 147 ff. Se ovan kap 1. 26 Om förändringarna i begreppet jus circa sacra se J Heckel 1938 s 285 ff, MHeckel 1968 s 136 ff, 245 ff, Schlaich 1969 s 295 ff. 27 Se ovan kap 1. 252
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=