medborgare. Eftersom kyrkan är konstituerad i staten är dess medlemmar också samhällsmedborgare.^^ Under senare delen av århundradet behandlas i den akademiska undervisningen satsen om kyrkan såsom konstituerad i staten utförligast av Johan Nelander i Lund och Daniel Boethius i Uppsala. Den förre hade i sina föreläsningar i kyrkorätt framhållit, att kyrkan måste i sitt förhållande till staten antagas v^ara transfererad från status naturalis till status civilis, varför kyrkan var ”constituta in republica”. Detta påstående framställes ofta under åberopande av Pufendorf och möter i de anteckningar som bevarats efter Nelanders föreläsningar i kyrkorätt från skilda år.i® Satsen möter även i en mängd dissertationer under Nelanders presidium.Även i Nelanders för tryckning avsedda kyrkorätt från 1780-talet behandlas utförligt satsen om kyrkan som konstituerad i staten. I detta arbete framhåller han, att om kyrkan ej är stadd i status naturalis, så är den stadd i status civilis, respublica. Därmed kan Nelander avvisa dels den romersk-katolska kyrkans anspråk som han uppfattar det på att ”staten är i kyrkan” och ej tvärt om^®, dels Hobbes uppfattning om stat och 15 ”Si vero Ecclesia est in statu civili vel republica, patet Ecclesiae in ea fieri subditos, & sic subest Ecclesia inspectioni summi Imperantis, vi cujus cavere debet, ne ex membris in republica quicquam societati adversum fiat. . . Dicimus Ecclesiam esse sub imperio civili, probe vero observandum hoc non de Ecclesia qua tali, seu quatenus tantum societas religionis ergo inita est, sed de ea quatenus membra sua cives facti & libertati renunciarunt naturali, sermonem esse. Munck-Holmen, De jure principis circa sacra libertati conscientiae non inimico 1754 § 6 s 7. Se även Sleinour-Rissler, De constitutione et indole partium philosophiam practicae, 1769 § 12 s 38 f, Neikter-SoMander, De tolerantia diversarum religionum, 1788 § 3 s 7 f, § 6 s 18 samt Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, 1784 kap 2 § s 16, B I a, HUB, där samma tanke uttryckas på följande sätt: ”Ex quo membra Ecclesiae alienius in civilem societatem vivere, & Ecclesia ideo civitati sic redditu est conjuncta . . . Sed enim Ecclesia sit collegium in civitate . ..” Calonius hänvisar i marginalen till Pfaffs avhandling De jure sacrorum adsoluto et collegiali, 1732 (i Origines 1759 s 513 ff) samt till Pfaffs Institutiones juris ecclesiastici, 1727 liber IV kap 2 s 233 ff. 16 Adnotationes in Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem. . . 1749, § 885 f, § 912 s 70, LUB, Annotata in jus ecclesiasticum universale . . . 1754, § 885 f, 912, LUB, Qvaestiones, distinctiones et definitiones nonullae Jus Ecclesiasticum universale concernentes . .. Nelandri. . . annotatae, § 885 f, s 28 ff, § 912 s 65 ff, B 613 a, KB, Praelectiones . . . prof. Nelandri in Daries Jurisprudentiam Ecclesiasticam Universalem. .. 1770, § 885 f s 46 ff, § 912 s 124 f, 4: o 31, VöSB. 17 Nelander-ölander, De juribus ecclesiae collegialibus, 1745 § 43 s 65 ff, § 44 s 71 ff, § 18 s 24 f, Nelander-Weisel, De jure principis circa juramentum religionis, 1746 § 26, Nelander-Laurén, De jure principis circa sacerdotium spirituale, 1748 § 1, Nelander-Friborg, De libertate ecclesiastica, 1750 § 5, § 10, Nelander-Almquist, De jure reformandi sacra, 1751 §§ 15—23, Nelander-Norberg, De auctoritate consiliorum, 1751 § 15, Nelander-Carlmark, De jure in res sacras, 1754 § 3. 18 ”Thet blifwer therföre en orimlighet, när uti then Påwiska och Catholiska Kyrkan påstås, at en Respublica bör twärtom anses såsom stadd uti Ecclesia, och icke Ecclesia uti Republica.” Nelander, Academiska föreläsningar såsom utkast til et Jus Ecclesiasticum Universale, kap 12 § 38, K 134, UUB. 250
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=