damål som medel till ändamålets ernående. Likväl är kyrkan ”vistande i den senare” (staten), v'arfor man måste ta hänsyn till såväl stat som kyrka när förhållandet dem emellan skall behandlas.il Liksom hos Nehrman betonas också i dissertationer under Johan Ihres presidium att kyrkan är ”in republica constituta” eller ett ”collegium in republica”, stundom uttryckt ”in civitatis gremio constituta” eller ”in sinu civitatis”.1“ Ytterligare några exempel skall lämnas på uttryck för uppfattningen omkyrkan som en egen, klart urskiljbar societet inom staten. I sitt kyrkorättsliga arbete från år 1746 framhåller dåvarande lagmannen C König, att kyrkan väl är i det borgerliga samhället men ej av detsamma.i^ I sin Genwäg til kundskap och utöfning af Swenska Lagfarenheten 1761 framhåller Johan Funck, att församlingen och riket är uti varandra och inte tvenne särskilda makter, somskall streta om väldet. Denna sats tages därefter som utgångspunkt för ett awisande av tanken på att kyrkan skulle vara överordnad staten men lägges också till grund för statens skyldigheter och befogenheter kring kyrkan. Kyrkan är ett samfund inom staten.^^ Stundom betonades starkare, att kyrkans medlemmar också var samhälls11 ”Så kär sälhet och trygghet är hwarjom och enom, så nyttig är menighetens inrätning, så wäl theras, som kallas kyrckan, som then hwilcken heter borgerlig. Then förra främjar then ewiga, then senare then timmeliga sällheten. Som theras ändamål således är olika, så äro ock medlen olika hwarigenom thetta ärnås. Dock som then förra är wistand i then senare, bör man hafwa sitt afseende på thenna, när man handlar om kyrckan.” Nehrman, Jurisprudentia Ecclesiastica, kap 2 § 1 f, s 12, J 136 LiSB, dens., Jurisprudentia ecclesiastica, kap 2 § 1 f, J 137 LiSB samt de anteckningar i kyrkorätt, som tidigare redovisats i avhandlingen. Se även Nehrman. Anmärkningar öfwer Sw. lus Public: . . . 1740, avd 2 kap 7 § 10 s 419, Nehrman 2, LUB. 12 ”Et ecclesia christiana debet esse in republica . . . Ecclesia Christiana est collegium. Omnia collegia debent esse in republica. Ecclesia debet esse in republica.” Ihre-Warelius. De necessitate magistratus politici in ecclesia christiana, 1743 § 61 s 72. Se även § 3 s 9, Ihre-Nordstrand, Curam principis circa securitatem reipublicae internam, 1748 s 13, Ihre-Bohnsack, De jure principis in bona ecclesiae, 1751 § 2 s 9, Ihre-Grönlund, De cura principis circa adiaphora, 1755 sectio posterior § 3 s 16, § 6 s 20. I de bevarade anteckningarna efter Ihres föreläsningar i naturrätt säges religionen vara ”intra limites civitatis”. Ihre, Föreläsningar öfver Gribneri Jurisprudentia naturalis, kap 4 § 2, P 105 b, UUB, Annotationes quaedam in Philosophiam Moralem & Politiam Gribneri, kap 4 § 2 s 129 ff, P 105 a, UUB, Praesens Collegium, cujus Auctor est Johannes Ihre... 1768, kap 4 § 2 s 144 f, P 113 r, UUB, Collegium in Juris prudentiam naturalem ad ductum Mich. Henr. Gribneri Icti Johan Ihre, 1757 kap 4 § 2 s 61 f, SKaSB. 13 ”Således kan den frågan beswaras, om Kyrkan står under det werldsliga Regementet? nämligen hwad sjelfwa wäsendtliga delen af Gudsdyrkan, eller Religionen widkommer, står hon icke under något werldsligit Regemente; Hon är wäl i det borgerliga sammanhället, men ej utaf det borgerliga sammanhället. Hoc intuitu est ecclesia in Republica, sed non de Republica.” König, Lärdoms-öfning, Tredje tomen Angående Lagfarenheten i Kyrko-Saker, 1746, kap 1 sats 24 s 6. Se även kap 2 sats 1 s 8. 14 Funck 1761 avd 3 § 4 s 54 f. 249
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=