Bonsdorff^^ går närmre in på fördragets konstruktion. Calonius däremot framhåller i sin stora kyrkorätt från 1780-talet, att överlämnandet sker antingen ”expresse” eller ”tacite” och hänvisar härför till Pfaffs framställning om själva överlämningsfördraget.3® Den som vid århundradets slut företräder en fullt utvecklad fördragskonstruktion inom den akademiska undervisningen även i fråga om överlämnandet av kyrkans kollegialrättigheter är L P Munthe. Samma fördragsrättsliga syn Munthe företräder när det gäller statsfördraget^l tillämpas också på kyrkans överlämnande av sina medelbara kollegialrättigheter. Kyrkan uppkommer genom ett ”pactum unionis” varigenom enskilda individer med samma religionsuppfattning förbinder sig att utöva den religion, som skall ligga till grund för den utvärtes gudsdyrkan och som innefattas i typus doctrinae. De så unierade överlämnar därefter genom ”pactum subjectionis” åt någon fysisk eller moralisk person rättigheten att bestämma medlen, som skall iakttagas, för att kyrkans ändamål skall uppnås. Potestas ecclesiastica är således ”en transfererad rättighet”, som merendels uppdragits åt överheten genom detta fördrag. Utövningen av kyrkans medelbara kollegialrättigheter ”limiteras” därför genom fördraget, som i sin tur har sin begränsning av själva kyrkans ändamål.^2 De territorialistiskt och kollegialistiskt influerade grundåskådningarna i svensk kyrkorättslig utveckling under 1700-talet v'ar nu inte endast teoretiska diskussioner på akademisk nivå omhur man skulle definiera kyrkan. De delvis skilda resultat dessa två riktningar nådde fram till rörande själva kyrkobegreppet och synen på kyrkorätten kom också att få avgörande betydelse för hur man skulle uppfatta kyrkans förhållande till staten, vilket skall visas i efterföljande kapitel. 29 Bonsdorff, Conspectus scientiae pastoralis in usum seminarii theologici, del 2 1811 s 496 ff, som likväl starkt understryker, att överlämnandet sker av kyrkans fria och otvungna beslut. 30 Calonius, Praelectiones in jurisprudentiam ecclesiasticam, 1784 kap 2 § 1 ff s 11 ff. B I a, HUB. Calonius hänvisar här till Pfaffs De originibus iuris ecclesiastici veraque iusdem indole, 1719. Se även kap 2 § 1 ff s 15 ff, § 9 s 25 ff. 31 Se ovan s 58 f. 32 Utförligast i Collegium Juris-Naturae annoteradt på Professor Munthes Private Föreläsningar. Vår Terminen 1797, § 88 s 132 f, § 90 s 134 f, 4: o 341, VöSB. Se även Collegium Juris Naturae, 1788 s 33 f. Jus publicum universale, kap 4 s 7 f. Samlingsvolym i LUB, Jus naturae af Herr Professor L. P. Munthe, 1794 kap 17 § 3 s 64 ff, GUB, Jus Publicum Universale af Herr Professor L. P. Munthe . . . 1796, s 26 ff, GUB, Jus publicum universale annoteradt på professor Munthes Privata Föreläsningar, 1797 § 13 s 26 ff, 4:o 339, VöSB. 244
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=